Gryning

Gryning

torsdag 18 april 2013

Diverse vårbilder


I onsdags så jag en mycket mörk and. Storlek, beteende och läte var som vilken gräsand som helst men färgen! Igår, då det var bättre fotoljus än i onsdags, försökte jag hitta anden igen men den fanns inte kvar vid badplatsen.

Vad jag däremot äntligen fann var en fullt utslagen sollapande tussilago. Jag har redan hittat blommande vintergäck, blåsippor och vitsippor men inte funnit en enda tussilago på hela tiden fram till igår ... och jag har minsann letat noga efter dem där jag tidigare sent omsider funnit dem men detta år gått bet där. 

Jag hittade även en orädd kaja. Den hoppades säkert att jag skulle visa mig vara en vänlig man med stort behov av att få skänka bort brödsmulor men där trodde den helt fel!

Vid badplatsen finns en ensam björk som ofta kommer med ute till vänster på mina vyer från stora bryggan. Igår fick den ha huvudrollen och visa att den stod pall när det drar om öronen!

Vid Genne gård gick ett gäng hindar och betade på gott avstånd från vägen. Jag tror de var dovhjortar men för att vara säker bör man få se något av hur de är tecknade på baksidan av låren. Dovhjorten har en speciell teckning där som inte kronhjorten har.

Jag såg en sädesärla också men den ville inte vara med på bild. Träd flyger å andra sidan inte bort och vid Krämbol har jag flera såna som jag brukar uppmärksamma lite extra. Ett är en gammal gran. Den är förmodligen rutten inuti och har drabbats en hel del angrepp av insekter också. Det rinner kåda ur den och det är solglittret i kådan jag uppskattar.

Rådjuren var på väg ut ur skogen och delade betesmark med gässen.

Tvärs över vägen och ute på en bäverfälld trästam i Lillsjön satt ett par skarvar. På våren har de extra mycket vitt runt huvet.

Slutligen kan jag berätta att ett säkert vårtecken har meddelats. Den så kallade Knutbybjörnen, eller ”Knutbyarn” som vi säger, har lämnat idet och det första den då gjorde var att bege sig till lugnet i orkanens mitt nämligen min hembys marker. Här utanför mina fönster härjar däremot en flitig man med oljudsmaskin på ryggen. Han håller på att blåsa bort vinterns väggrus från gräsmattorna.

4 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Tack för länken till rovdjurssidan! Där kan man kika lite då och då. Och du hittade en tussilago till slut, grattis! Kådan som rinner är verkligen dekorativ, det för tankarna till bärnsten. Men anden - är det ett aprilskämt? Finns det inte nåt som heter sothöna?

En hel del is verkar ni har kvar, men annars kan vi väl enas om att våren är här!

BeBest sa...

Anden har jag sett simma och gå uppe på en badbrygga samt även hört hur den låter. Storlek, beteende och läte är samma som för gräsand men inte färgen. I slutet av december förra året såg jag en helt vit gräsand, en hane av färgen på näbben att döma, och den här antas komma från samma utsläpp.
Sothöna är det inte och inget aprilskämt heller. :)

NatureFootstep sa...

jag tittade efter den idag men det fanns bara 3 änder på platsen och inte den.

BeBest sa...

Jo nu har de hela sjön att söka mat i så det ska till en del tur för att åter hitta den där anden. Vad jag kunde se hade den inte sällskap av någon annan och ingen av de övriga kände sig hotad an denna mörka ands närvaro heller.

Skicka en kommentar