Gryning

Gryning

fredag 31 maj 2013

Bevingade motiv


Gick en sväng för att se vad jag orkar. Det är oroväckande skralt med konditionen än. Uppenbart är att det måste bli fler promenader med packning den närmsta tiden!

Det fanns en del vackra insekter som vågade sitta kvar framför kameran. Den mindre guldvingen var först i kön.

Därefter landade en vinterflickslända på ett blad av snårvinda strax intill.

En för mig okänd liten blåsvart bladbagge hade fattat tycke för ett klöverblad. Huruvida skalbaggen är skyldig till hålen i bladen är inte utrett men den är på sannolika skäl misstänkt.

Jag kan också meddela att myggen fortfarande är överförtjusta i mig. Nästa gång det är dags för en promenad kommer det att finnas en full flaska myggolja till hands!

4 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Oh, du milde, så vacker den var, den lilla guldvingen! Grattis till bilden! Även sländan och baggen har du avbildat skarpt och bra. Jag har ännu inte fotat någon slända i år och som det verkar så blir det inga utflykter på ett tag, det vill sig inte. Blir nyfiken på den lilla baggen, men mitt nät är förbrukat och kryper i snigelfart tills det får nya Gig i morgon.

BeBest sa...

Guldvingen är en av mina favoritfjärilar! Den här verkade vara tillitsfull men då förskte komma riktigt nära och slippa använda zoom-förstoringen tyckte den att det fick räcka med poserandet.

Den lilla baggen är en bladbagge av någon sort. Det finns oerhört många såna arter så vill man artbestämma den måste man ha bättre och fler bilder. Den har samma färg som skalbaggsvärldens saktmodiga filosof, tordyveln, fast den här lilla krabaten kan vara rätt besvärlig på växande grödor.

Boel sa...

Jag fattar inte hur du kan få så bra bilder på fjärilar! När jag kommer, trots att jag tycker att jag är försiktig, så fladdrar de bara iväg. Du måste vara förskräckligt saktfärdig eller nå't sån't :-) Ruskigt bra bilder alltså! Undrar om den där fjärilsarten finns i Värmland också, ska till stugan i granskogen imorgon, ska kolla då.

BeBest sa...

Saktfärdig som alltid! :)

Om det är möjligt vill jag ha min skugga bakom mig och gärna närma mig fjärilen från sidan. Mad max zoom måste det vara åtminstone 40cm mellan fjärilen och kameran.

Jag går långsamt så nära jag vågar för att inte skrämma och håller sen fram kameran till närgränsen om det är möjligt.
Lyckas det försöker jag komma ännu närmre och minskar då förstoringen. Det gör att bakgrunden blir mera oskarp vilket är en fördel.
Det är dock inte alltid det går. Med den här fjärilen gick det inte.
Skalbaggen hade jag säkert kunnat krypa intill helt men flicksländan satt intill och jag ville inte skrämma den.

Skicka en kommentar