Gryning

Gryning

måndag 3 juni 2013

Nu kryper det fram


I lördags gav jag mig ut för att pröva om mitt nyinköpta myggmedel, ett stift vid namn Mygga, höll måttet. Det var rätt dyrt så det fanns fog för högt ställda förväntningar. Jag tycker nog de infriades. Inte en mygga ville landa på mig! Däremot råkade jag kollidera med en noshornsoxe. Det finns såna! Den bara flög på mig och damp i backen!

Igår, söndag, skulle min del av landet drabbas av åskväder påstod vädergissarna. Inte vet jag vilken snilleblixt som bländat dem men åskan kan det inte ha varit! Den lyste helt med sin frånvaro. Regn fick vi dock lite grann av. Mot kvällen var himlen i stort sett molnfri och åskrisken påstods vara extra hög men där kom inga blixtar från klar himmel. Jag och kameran knallade ut och mötte några av världens alla gulliga kryp, vinbergssnäckor till exempel.

Som sagt det kom en del regn och en kort skur föll genom solskenet över skogsvägen.

Jag var på väg mot Hovmanstorp. Där hälsades jag välkommen av en huggorm.

Huggormar kan variera i färg. De flesta varianterna har ett mer eller mindre tydligt sicksackband på ryggen. En variant saknar den dekoren och har en jämn mörk rödbrun färg. Linné trodde att det var en egen art av huggorm och kallade den äsping

Vid Hovmanstorp hittade jag även vackra tjärblomster.

Regnet hade höjt luftfuktigheten och solen avslöjade en ångande slöja över vägen.

Midsommarblomstren har redan börjat blomma. Borde de inte kallas skolavslutningsblomster?

Vid Lillsjön har grågässen börjat visa upp sina små. Hur många kullar det är där vet jag inte men jag har sett två par med gässlingar. Skäggdoppingen ruvar än.

Regn faller ju och dropparna fångas av bladen. Den här klövern var särskilt duktig på att ta lyra!

Idag är det den första måndagen i juni. Solen skiner på hibiskusarna ute på balkongen. På min vägg här bakom datorn hänger månadens almanacksbild.

Juni blir nog också en bra månad.

6 kommentarer:

Boel sa...

Vilken trevlig promenad. Noshornsbagge pratade de om i senaste Odla med P1. Den trivs som larv i komposter men är ganska ovanlig. Jag har aldrig sett någon. Vi har också haft ångande marker vid stugan i helgen och göken den gol och gol.

BeBest sa...

Noshornsbaggen, http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/insekterochspindeldjur/skalbaggar/noshornsbagge.13214.html
hade vi i Moxboda på den tiden det fanns halmstackar bakom logen. Såna hittade jag då och då då jag letade mask.
Noshornsoxe, http://sv.wikipedia.org/wiki/Noshornsoxe
är en annan och mindre art, faktiskt släkt på håll med ekoxarna.

Det är ett väldigt gökande här också och rörsångaren knixar och trixar till sången så det står härliga till då man är vid Lillsjön.

imsys sa...

Så behändigt när motiven bara kommer neddimpande sådär! Vi skulle också få uschligt väder men inte kom det, inte! Inte idag heller som lovat!

Dina bilder är som vanligt synnerligen vackra. T.o.m. den där äspingen fast jag ryser vid minnet av när jag för några år sedan blev biten i överläppen av en sådan uschling. Kvarstående men är till de flestas förtjusning att jag inte längre kan vissla.

BeBest sa...

Noshornsoxen flög till synes på måfå fram och tillbaka längs stigen. Sen verkade det som han fått klart för sig att den där gamla fula träskallen troligen var precis lagom murken så den ska jag ha till mina barn. Nu visade det sig att han siktade illa och körde hornet in i min fotoväst. Den stod emot attacken bra kan jag säga. Det blev skalbaggen som hamnade i ryggläge på backen. Jag blev tvungen att hjälpa upp den på benen innan jag tog fotot.

Jag tyckte ormen såg smått tropisk ut där den låg. Det kanske var tur att det inte var en mamba utan en vanlig trög svensk huggorm.

baraenbildavmig sa...

Oh, en huggorm! När jag tänker efter så har jag aldrig fotat en orm. Inte ens den stora tjocka som jag höll på att snubbla över i Indien hade jag sinnesnärvaro nog att fota. Snygg blid på skönheten! Vilken trevlig och fotolyckosam promenad du var ute på. Jag har ingen ork, ingen lust, ingen ingenting. Får titta på andras bilder så länge.

BeBest sa...

Jo det låg en sån där vid vägkanten. För några år sedan hittade jag en hästigel på ungefär samma plats. Även en hel del praktfjärilar har solat sig vid den vägen.

Den här ormen kom mig att tänka på Fritiof Nilsson Piraten och hans vådligt äventyrliga berättelse om patron Jon Esping på Gottorps säteri i Tosterups socken ur ”Bock i örtagård”.
Den burleska skrönan kan man gott mysa åt medan man strosar kring i Sveriges lustgård, som Selma Lagerlöf uttryckte det i ”Nils Holgerssons underbara resa” då gässen sökte nattvila vid fälten kring Djulö.

Skicka en kommentar