Gryning

Gryning

onsdag 27 november 2013

Göra stan runt


Igår hade jag bestämt mig för att gå runt Katrineholm. Jag har ju luffat runt en del sjöar i grannskapet tidigare men det kan ju höra till allmänbildningen att veta hur det ser ut nära bebyggelsen också. Gå genom centrum hade jag inga planer på. Finns det något tristare än affärsgator med trafik, folk och skyltfönster? Där finns ju inget intressant att se! Nej, jag skulle röra mig ute på landet nära stadsplanerat område och se vad som där fanns. Ja, så var var det tänkt.

Mycket tidigt gick jag ut i kylan. Sjöarna låg istäckta. Det här är Duveholmssjön Med ljusen från Duveholm i fonden.

Solen hade fortfarande  inte orkat ta sig över horisonten men den var på väg. Jag passerade Djulö och tog mig upp på Gatstubergets östra del med avsikt att gå mot Glysas Grav och vidare längs småvägar förbi Uppsala, Viken och Karsudden och sen med hjälp av Gersnäs Allé ta mig närmare civilisationen igen. Så såg rutten ut i stora drag. Jag har varit på denna plats förr och visat foton därifrån också men nu har träden tappat löven och marken klätt sig i frost.

Vid Glysas grav börjar en stor grustäkt. Den har funnits där länge och maskinerna har fraktat bort mycket av åsen. Äntligen har solen tagit höjd och kommit över skogen bakom mig.

Det går en nybygd väg runt Katrineholm. Jag höll mig mellan den och staden. Även Sörmlandsleden med anslutningar finns där. Ni som undrade om jag tänkte gå förbi staden Uppsala och kanske knalla upp längs Fyrisån mot Österbybruk och Vikens gård där kan ta en noggrann titt på kartan nedan.

Det är en fin skog där med gott om sankare partier. Jag tror att det skulle vara en passande miljö för älgar, om inte människorna och deras behov av inhägnade trafikleder stängt dem ute. Jag passerade järnvägen och kom fram vid infarten från 55:an till Katrineholm. Även denna väg raskade jag över och kom in på grusvägen mot Uppsala och Viken. Utsikt från Uppsala in mot gården Heden intill västra kringfartsleden.


 Detta är vyn mot Viken tagen från samma plats.


Vid Viken stäckades mina planer. Vägen var förbommad och bakom bommen stod en mängd jordbruksmaskiner och redskap. Jag fattade vitsen. Markägaren ville inte ha trafik på sin privata ägoväg. Jag kom inte vidare utan tvangs ge mig tillbaka in i bebyggelsen trots allt. Den nordöstra delen av stadens omgivningar är ännu outforskad för mig. På detta kommer nog att bli ändring på en vacker dag. Det finns möjligheter att hitta andra vägar och jag ska ta dem.

2 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Så vackert med solen som tänder skogen bakom grustaget! Och Duveholmssjöns brunlila vy med ljusen som ett pärlband. Frosten målar och dämpar alla färger som en förberedelse för det vintervita. Så synd att din promenad fick ett så abrubt slut.

BeBest sa...

Jag hade nog kunnat krångla mig förbi hindren men jag antar att man på gården inte var intresserad av att ha en massa luffare rännande kring knutarna. Det ingick inte i mina planer att oroa dem som bor där.

Frosten strör puderglitter över hagar, vallar och plöjen. Det känns tidigt att önska sig snö än men jag vet en del platser som ur fotografisk synpunkt skulle vinna på att få ett snötäcke, så marken blir ljus eller kvistar och ris göms. Det skulle kunna ge mera rena och gladare foton.

Skicka en kommentar