Gryning

Gryning

tisdag 10 december 2013

Vinterövning med färgbekymmer


Igår ägnade jag morgon och förmiddag åt att försöka lära mig mera om fotograferingens grunder. Uppgiften var att få kameran att se det jag såg och även avbilda det så. Självfallet blev det många foton tagna och få lyckades jag med. Problemet är att jag dels har ett defekt färgseende - jag är röd/grön/färgblind - dels tycker mig se en närmast vit snövärld, vilken kameran uppfattas vara blågrå. De blå färgtonerna går att kompensera för men lätt är det inte och än har jag inte hittat nyckeln.

I mina första försök hade jag en inställning av vitbalansen som jag trodde skulle vara bra. Jag fick som resultat gräddgul eller grönaktig snö. Den färgen hade kanske varit rätt om det funnits någon sol men den hade inte hittat någon som helst lucka i det tjocka molntäcket. Marken badade i gråblått ljus.


Som sagt det blev många foton över öppna fält och sjöar samt inne i skog. Jag prövade allt mera desperat olika inställningar för att hoppas hitta något som kändes vara åt rätt håll. Till slut gav jag upp. Det fick bli som det blev och sen fick jag försöka korrigera resultatet hemma.

Solen hade kommit upp en bit och började hitta svagheter i moltäcket. Ibland kunde man helt kort ana en rund lysande molnbeslöjad fläck, så blev allt blågrått igen.

Men solen gav sig inte och vid något tillfälle kunde man tala om solsken. Det gjorde inte uppgiften särskilt mycket lättare.


Nästan hemma fick jag åter se hjortarna jag såg i söndags. De hade nu samlats till en enda stor flock och jag kunde från mindre än hundra meters håll se att det var dovhjortar, hindar och ungdjur. Inga var särskilt rädda och några var riktigt nyfikna.


130 foton tog jag och frågan är om jag är helt nöjd med något.

6 kommentarer:

imsys sa...

Nya kameror är verkligen knepiga att förstå sig på. Färgblindhet gör väl knappast saken bättre! Men jag måste säga att du lyckas väldigt bra ändå! Stugan där i snön är ju en helt fantastisk bild!!!

baraenbildavmig sa...

Jag håller helt med Imsy om att du har lyckats bra. Det är en blå ton ute så här års och den är vacker. Bilden med stugan är verkligen en som jag önskar att jag hade tagit. Snart kan du nog mata hjortarna ur handen, haha! Fin bil på de nyfikna!

BeBest sa...

Det fotot gick att förbättra skärpan i, så jag gjorde det men det skedde efter att jag skrivit blogginlägget så de ändringarna går ni miste om. Idag gick jag förbi där igen och tog om bilderna men eftersom det har börjat töa har det mesta av upplegan dessvärre försvunnit.

BeBest sa...

Hjortarna är rätt vana vid att det knatar runt diverse folk och fä längs vägar och stigar så de kutar inte undan i första taget och i varje fall inte längre bort än att de snabbt kan vara tillbaka om den suspekta figuren försvunnit ur sikte. Jag gick förbi det stället också och avståndet är nog närmare 50 meter än 100. Jag såg även hjortar men de drog sig undan ganska tidigt.

Boel sa...

Jag håller med tidigare kommentarer och säger som man säger här: Nu är du allt gôbbgrinig! Jag förstår precis vilket väder det är där ute, lite lagom rått, ingen gristrande vinterdag precis!

BeBest sa...

Då är väl det då, men jag är än värre idag! :-D

Skicka en kommentar