Gryning

Gryning

måndag 24 februari 2014

Islossning


Vid Duveholmssjön stod jag en sen eftermiddag. Lufttemperaturen var hög för att vara en dag i februari. Jag gick nyss förbi en kvinna som försökte intala sina barn att det var vår i luften. Barnen tyckte det var blåsigt och kallt. Jag var nog beredd att hålla med dem. Jag hade vinden i ansiktet och stirrade tårögd ut över sjön.

Vind och vattenströmmar hade öppnat upp en längsgående råk. Det gick nu att med båt ta sig från sjöns inlopp vid Värmbol till utloppet vid Duveholm men att komma iland där man önskade var ännu inte möjligt. Isen höll ännu fast i kanterna men vinden låg på för att ge vågorna fritt fram in till stranden.

Utanför bryggan jag stod på låg lösa isbitar på isen. De försökte fånga ljuset de korta stunder molnen släppte fram det.

Utifrån iskanten klirrade isbitarna allt efter hur de bröts loss och maldes ned av vågorna. Jag påmindes om en haiku jag skrev i milleniets början. Uppbrott kallade jag den dikten.

Uppbrott

Krasande kristaller
i kamp mot drunkningsdöden.
Vågor bryter is!


Jag hoppades att även solen skulle bryta fram en stund men omständigheterna var inte med mig.  Solen sjönk och molnen steg. Den färgrika kvällning jag trodde skulle komma hittade inte fram.

På väg hem kom jag att passera en trädgård. Där var nog våren ändå på gång.

Kanske är det för tidigt att sjunga ”vårvindar friska” men igår lekte de med oss en stund i alla fall. Värmen och solskenet stannar nog någon dag till.

2 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Så vackra isbilder, BeBest! Den stora isbiten på isen glimrar som en ädelsten. Och krokus därtill!

BeBest sa...

Tack Du! :-)

Det var i sista momangen jag fick de bilderna. Igår fanns inget kvar av isen utanför vassarna eller de skuggade vikarna. I övrigt låg sjön helt öppen.

Krokusen var en bonus! Häcken runt den trädgården har börjat visa små ljusgröna blad också. Det måste vara en tidig häckväxt man planterat.

Skicka en kommentar