Gryning

Gryning

söndag 16 mars 2014

Rostat


Man borde inte bli förvånad men likafullt blev jag senaste höst mycket överraskad. Nu har jag åter varit där och förundrat beskådat vad människor lämnat efter sig. De har inte gjort så på grund av otur i hanteringen utan detta har skett helt planerat och genomförts icke utan möda!






Även gammal kärlek rostar.

2 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Nämen… Kors i taket! Så vackert! Skuggorna på plåten, färgerna, detaljerna… jag väljer bild nr fyra som extra snygg men hela serien är läcker! Nu förstår jag vad du menade igår! Vad är det? Fyran ser ut som ett säte, men…

BeBest sa...

De tre första bilderna kommer från en bil som står synnerligen avsides ute i skogen. För att få bilen eller det som fanns kvar av den dit har man behövt terränggående fordon och lyftanordning.
Sitsen och de övriga två bilderna kommer från en höräfsa på hjul. En sån behöver också draghjälp av häst eller möjligen traktor. Hjulräfsan var på grund av sina fjädrande räfspinnar mycket bra till att samla ihop backhöet med. Det strårika backhöet utfodrades hästar och får med under vintern.
På slät åker var släpräfsan, vilken har styva räfspinnar, mer effektiv.

Skicka en kommentar