Gryning

Gryning

söndag 20 april 2014

Nu kommer avslöjandet!


Jag har äran att inför en längtande värld få avslöja vilka utsöka läckerheter mina döttrar i sin samlade visdom och skicklighet har skapat till denna påsk. Men innan dess ska jag berätta vad min dotterson Jonathan och gjorde gjorde. Vi for ut till skogen och täljde en rönnpipa.

Så med Jonathans fanfar till våren framförd på rönnpipa förklarar jag våren officiellt invigd i Uppland!

Så över till den festliga middagen. Min äldsta dotter hade noterat att affärernas utbud av så kallad festmat var tämligen uniformt oavsett årstid och vilken festlighet som skulle begås. Det var samma skinkor, prinskorvar och köttbullar och sillburkar. Hon är en smula konventionell min dotter, ja åtminstone ibland, och nu kände hon att var det påsk så var det påsk och då ville hon inte servera julbord! Har ni hört! Nej här skulle det bli andra bullar av eller åtminstone en tårta eller kanske rent av två! Så när hon tänkt igenom saken och noga avvägt smaker och färger så visste hon precis vad som skulle ingå och sen skred hon och min yngsta dotter till verket! Ja ni ser! Saknar ni sillen, prinskorvarna, köttbullarna och skinkan när detta serveras?

Det blev alldeles för onödigt gott! Jag kunde inte hålla mig från att backa om och fick även en stor bit med hem. Skam till sägandes slukade jag även den innan jag hunnit i säng! 

Då denne superba påskmattårta avnjutits kom andra ärenden upp på bordet. Viktiga ting om vårt släktarv av sannolika autistiska gener dryftades och röda trådar av allsköns framgångar eller nederlag i dåtida kontexter kom att påvisas och avhandlas, samt troliga drag av Aspergers syndrom kunde anges som fullt möjlig orsak till denna verkan samt att här och där skönjdes även ett och annat inslag av ADHD. Av allt detta kunde vi enbart sammanfatta hela diskussionen med en fråga: Är det då så underligt att vi är så konstiga som vi är? Svaret blev: Nej! Vi är som vi är och så lär vi förbli och för många av släktens tidigare kända människor har det gått väldigt bra också, så även vi har chansen nu i vår tid även om vi ibland framstår som fyrkantiga bitar som vill in i runda hål. 

Därmed var det dags för min yngsta dotters Glasstårta! Den var självfallet inte bara vacker, den var ju också så osannolikt god. En kreativt lagd konditor vet vad hon vill skapa! Bara för att nämna en av alla ingredienserna: Det ingick hemlagad hjortronsylt i den!

Visst skulle du velat vara med och dela på den?

6 kommentarer:

Anonym sa...

Men oj vilken fest! Och visst blir man less på "julbord" alla årets högtider, håller med. Glasstårta med min älsklingssylt av hjortron, sitter här och slickar med om munnen och minns dagarna vid min barndoms hjortron myrar, mmmm ljuva tider. / Monika

BeBest sa...

Jodu Monika, det var ett kalas som hette duga! :-)
Även jag har haft turen att ha en hjortonmyr nästgårds och ibland kunnat plocka lite bär där men det var inte hjortronår alla år precis.
Därtill var den myren känd över hela kommunen. Mina barns mor trodde knappt sina öron då hon fick höra arbetskamraterna sitta och utbyta tips om hur man lättast kunde ta sig dit utan att avslöja sig. Det fanns många vägar att fara och passande stigar att gå för dem som inte ville visa sig för byborna, det var då tydligt!

baraenbildavmig sa...

Det var en vacker påsktårta, den finaste jag sett tror jag bestämt! Och smörgåstårtan ser precis så god ut som du antyder. Här bjöds det på lammytterfilé med örtdressing och potatisgratäng och bara det, inte en massa julmat. Lite hjortron hade inte varit helt fel till efterrätt, det måste jag tillstå, men allt påskgodis fyllde nog sockerbehovet hos folk mer än väl.

Letar man noga bland syndrom och diagnoser kan man nog hitta det mesta. Det viktiga är, som du säger, vad man gör av det - att man reder sig.

BeBest sa...

Visst är det en vacker tårta! Idag finns den nog bara kvar som bild men det kanske går att göra en replika av den och och spara i en glasmonter. :-)

Din middag gick minsann inte av för hackor den heller! Det lät synnerligen gott tycker jag!

Märit i Mariehem sa...

Oj, varför tittade jag in just idag? Det där såg otroligt lockande ut. Så vackra tårtor båda två! Mitt i alla de där uppräknade genanlagen måste det finnas rejäla praktiska och estetiska gener också!
Skickar berömmande hälsningar till döttrarna.
Härlig med en morfar som hjälper till att tälja sälgpipa. Sånt glömmer man aldrig.
Önskar dig och de dina många sköna dagar framöver!

BeBest sa...

Allt går att lära sig men det går olika fort att få till det och även om man är tvungen är det summan av förmågorna som lägger ut golvet och bygger taket för vad som kan uppnås. I det utrymmet har man att vistas och försöka ta vara på de möjligheter som står till buds. Händigheten, konstnärligheten och uppfinningsförmågan kanske inte motsvarar det man skulle behöva ha till reds men man får ändå göra så gott man kan, känner och förstår och hoppas att det räcker.
Mina döttrar har ärvt många goda anlag från sin mor också, så jag ska inte ta åt mig all ära. Men jag är bra på att äta god mat!
Hoppas även du och de dina får sköna dagar.

Skicka en kommentar