Gryning

Gryning

torsdag 24 april 2014

Så är det dags igen då


Jag har skrivit ganska litet om mina hibiskusar i år. Kanske har det blivit så av den anledningen att jag ägnat den mörka årstiden åt att lära mig mer om min kamera och många av dess funktioner. 

Hibiskusarna har dock inte dött ut under tiden. Många av de frön jag satte förra året, gav upphov till nya plantor under hössten. Av alla dessa plan har 10 överlevt så här långt. 2 av dem ser dock inte ut klara sig så länge till dessvärre. Då är det mer än hälften som försvunnit under de första månaderna.

Amy Lynn har blommat några gånger under vintern och jag har i vanlig ordning/allmänt oförstånd pollinerat blomman med sitt eget pollen. Så gjorde jag till exempel den 3 mars i år. Idag öppnade fröhuset sig och visade att det blivit ett ännu oräknat antal frön. 

Har jag nu sagt A får jag väl försöka säga B också. Fröna ska alltså få komma i god jord under dagen. Jag ska bara skaffa hem den först. Det finns fler fröhus och knoppar på gång ...

4 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Hon är ståtlig, den där Amy Lynn! Väldigt vacker bild på henne.

BeBest sa...

Ja, hon är det och blommar snällt också. Det har varit en liten vilopaus under vintern men nu när ljuset ökar så vaknar hon till och jag tror att jag snart får se nya blommor igen.

Ia sa...

Tack för kommentaren sist..Lite kul att ha fångat en humla som åker karusell. Det är ju bara att gratulera till dina hibiskus alster. Det verkar inte allt för lätt att driva upp dem. Ett litet konststycke må jag säga.

Åh så mycket vackert du bjuder på här. Kul att se ekorren. Jag har just tänkt att man ser inte så mycket ekorrar här i Stockholmsförorten längre. Det fanns ju massor kring gårdar och skogsområden förr men numer är det väldigt tunt med dem. Förorterna är inte längre som förr heller, det har byggts och växt till stadsdels bebyggelse i en rasande fart.

Vi hade en hel del igelkottar som blivit överkörda och försvunnit också. Grävlingen tog en unge förra sommaren och använde som ryggkliare. Den igelkott familjen är borta nu.

Jag har inte haft så mycket tid med min blogg, det blir lite sporadiskt nu så att säga. Men jag ser fram emot att ha och fylla upp en liten hörna där jag får fint besök.

Det är så trevligt att komma hit och se allt det du fångar. Du har öga för allt som händer där i naturen du.

Ha det gott så länge

BeBest sa...

Tack själv Ia!

Jag tycker om att vistas i naturen. Då blir det ju också lätt att följa vad som sker där.

Vi har en smal skogsremsa strax intill bostadsområdet och i den brukar det finnas ett ekorrepar. Troligen är det en av dem som sprang över gräsmattan.

Det finns harar och rådjur där också och dem är måttligt uppskattade av villaägarna på andra sidan skogsremsan.

Igelkottar ser jag inte så ofta men det har hänt. Det är lättast att upptäcka dem nu innan det nya gräset kommit upp.

Ha det gott själv!

Skicka en kommentar