Gryning

Gryning

måndag 12 maj 2014

Bland djur och kultur


Jag bor i en viltrik trakt. Nära bebyggelsen finns det harar och rådjur, lite längre bort hjortar, älgar och vildsvin. Jag har lärt mig var jag lättast hittar hararna, rådjuren och hjortarna men ännu inte inte lyckats få foton av vildsvin eller älgar. Jag vet på ett ungefär vart jag ska gå för att hitta även dem men de håller till ungefär en mil rån stan och det området är inte lika hemmastadd i. Det känns därför som ett chanstagande med stor risk för ett misslyckande att på måfå bege sig dit. Hursomhelst, nöjer jag mig med att ta bilder av rådjur eller hjortar behöver jag inte gå timtals fram och tillbaka för att få vad jag söker.

Igår tog jag den vanliga rundan förbi Krämbol och Backa gård. Det är den svängen som brukar ge foton av dovhjortar och kanske även något rådjur som resultat. Redan vid Luvsjö-området såg jag rådjur. På långt håll såg jag ett litet djur och jag gissade på att det var ett fjolårskid. Snart fick jag se två rådjur till. De var fullvuxna. Det var långt dit och öppet fält mellan oss. Att smyga sig närmre var inte att rekommendera. Det fick bli kamerans långa zoom som mera bildlikt fick ta mig inpå dem.

Plötsligt är det något som brister för bocken. Han rusar mot kidet och det flyr undan för brinnande livet.



 Kidet lämnar åkern och söker skydd inne i buskagen men bocken står kvar en god stund och hotar.

Under tiden har en hundägare kommit fram där jag befinner. Vi språkas vid helt kort medan bocken sakta drar sig uppåt och rågeten söker sig ned mot stället där kidet uppehåller sig. Även jag byter position. Ytterligare två rådjur ansluter till de andra två ute på åkern medan modern försöker locka fram sitt kid igen. Det återvände dock inte så länge jag var kvar.

Efter att ha fått se detta vardagsdrama bland rådjuren vandrade jag vidare. Göken jag hörde redan i lödags hördes åter av från ungefär samma plats som då. Vid Krämbol och Lillsjön fanns det nu ytterligare kullar av grågäss. De största gässlingarna hade vuxit till sig bra. Kroppsstorleken såg ut att matcha en gräsands. Det är ett näringsrikt foder man bjuds om man är en liten nykläckt unge och får beta av den uppväxande säden ute på åkrarna vid Krämbol och kanske också plocka åt sig en och annan krypande godbit i förbifartern.

Efter Krämbol skulle jag enligt planen fortsätta bort mot Backa gård. Så skedde också men vid den gamla bron vid Stenhustorp stannade jag åter. Jag hade nyligen sett bilder med den som motiv och nu ville jag se om jag kunde göra om dem. Det gick väl så där med det ena försöket. Det handlade om att ta ett panoramafoto över hela bron. Jag gjorde ett försök och resultatet blev väl inte så tokigt i och för sig men jag fick inte med hela bron. Nu vet jag att jag måste vara lite kvickare med sidorörelsen annars lappar exponeringarna, som bygger upp panoramat, över varandra för mycket och kameran hinner inte få med allt innan tillgängligt arbetsminne fyllts. Då kommer inte sista biten av panoreringen inte med. Jag ska träna på detta! Det andra fotot, som togs utan panorering blev däremot godkänt.

Vid Hovmanstorp hoppade en dovhjort ut på vägen ganska nära framför mig men försvann raskt undan igen så jag hann inte få till bilden så som jag ville. På platser där jag tror jag kan se djur eller fåglar går jag med kameran i handen. Det tar dock några sekunder att försiktigt lyfta kameran i läge samt försöka få fotot rakt och fokuserat. Den tiden är mer än tillräcklig för ett djur eller en fågel att ana fara och försvinna.

Det blir mera regn idag och därtill är det tvättdag, inget vidare torkväder med andra ord, men det får gå det också.

6 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Roligt att föreviga ett drama så där! Man skulle bra gärna vilja veta vad som hände. Det påminner om anddraken som jagade en unge förra året och som jag fotade, papporna uppfostrar lite hårdhänt verkar det som. Vacker bild på gamla valvbron! Du håller på och experimenterar mycket med din kamera, det där med panorering har jag inte ens tänkt på, verkar lite roligt.

BeBest sa...

Råbockarna börjar staka ut sina revir nu. Revirbocken parkerar sig någonstans i revirets centrum och i närheten av sin favoritget. Från den positionen är han beredd att ta hand om eventuella lycksökande råbockar. Fjolårskiden som nu är tonåringar får lära sig vem som är haremets ägare och veta vem de ska passa sig för att reta. Bland rådjuren är det definitivt den starkes lag som gäller.
Tonårsbockarna har inte mycket nåd att hämta då de börjar bli könsmogna. De kommer att jagas iväg med fällda hornspetsar och får försöka hitta någon egen refug att hålla till på, tills de själva vuxit till sig så pass att de kan ta upp kampen om de bästa platserna och rågetterna.
De unga smaldjuren förpassas ut i revirets periferi. De getter som hamnar längre ut har två viktiga uppgifter under sommaren. Dels ska de slå larm vid fara, dels ska de kunna hjälpa de äldre med att se till kiden vid behov även om de själva inte har eget kid att ta hand om.

Jag vill veta vad jag kan använda kamerans olika funktioner till. Allt går ju inte att använda jämt utan passar vid vissa speciella tillfällen. Det kan vara bra att känna till det och hur man då kan dra nytta av den tekniken på bästa sätt. Jag har inte testat kamerans filmfunktion än men det kommer väl det också.

Berit sa...

Kollar om det här funkar. Följer din blogg med härliga texter och underbara foton !

BeBest sa...

Visst funkar det Berit! Välkommen och tack för berömmet.

Berit sa...

För det mesta blir det bara en snabbkoll på din blogg eftersom jag jobbar i min trädgård hela dagarna ända till det skymmer. Den här tiden är det svårt att slita sig från allt som händer med växtligheten.Snabba förändringar från dag till dag. Syrenerna har stora knoppar, Kungsängsliljan är på topp, Pionerna växer flera cm i dygnet. Nya projekt påbörjas och de gamla underhållas. Men jag vill gärna kika in och se vad du haft för dig. Så spännade och säger det igen ....så underbara bilder.

BeBest sa...

Jag är själv ingen trädgårdsmänniska. För mig räcker min odlingsmöda inte utanför balkongen men blir det väl tillräckligt varmt ute ska hibiskusarna få komma ut dit och se solen över sommaren. Däremot tittar jag emellanåt in på trädgårdar då jag går förbi med kameran.
Jag försöker fånga det vackra ute i naturen. Alla kan inte komma till de ställen jag letar sig fram till och det är till dem som saknar den möjligheten mina foton är. Då vll jag visa min idylliska verklighet och livet i den på bästa sätt. Jag vill ju att fotona ska vara till glädje och kanske förmedla något extra till den som ser dem.
Det är inte enbart den grundläggande fotograferingstekniken jag behöver skaffa mig mer kunskap om, jag har fortfarande väldigt mycket kvar att lära då det gäller bildredigering men jag försöker bli bättre på allt och göra så gott jag kan och förstår.

Skicka en kommentar