Gryning

Gryning

fredag 9 maj 2014

En promenad i Lustgården


Selma Lagerlöf kallar i boken om ”Nils Holgersons underbara resa” trakten runt Katrineholm för Sveriges lustgård. Det påståendet är inte så svårt att begripa. Landskapet är vackert och det mesta är lätt tillgängligt för den som befinner sig här. 

Igår gick jag och kameran en liten promenad mellan regnskurarna. Det finns ett övergivet fruktträd, jag tror det är paradisäpplen, längs den väg jag ofta går. Förra årets frukter har ännu inte fallit av men årets blomning är på väg.

Promenaden fortsatte förbi Backa gård och vidare mot Hovmanstorp och bort till Krämbol samt hem igen. I skogen mellan Backa gård och Hovmanstorp hittade jag en koltrasthona. Hon var en smula irriterad över att jag kom och störde henne och hennes make i deras letande efter kvällsmaten. Hanen var mera feg än honan så han överlät åt henne att stanna kvar och hålla ställningarna så länge som möjligt så han hann gömma sig långt bort från denna ruskiga gubbe.


Hon kämpade väl med mot sin lust att fly fältet men till slut hade även hon sett nog av den där fulingen och hans mystiska förehavanden där nere på vägen. Hon flög undan en bit och jag fortsatte fram till Hovmanstorp. Där hittade jag ett gäng som verkligen levde farligt på riktigt.

Där fanns även två råddjur, en bock med basthorn och en get. De gick långt bort i granplanteringen men hade kurs åt mitt håll. Jag hoppades att de skulle komma mycket närmre och kanske även visa sig helt öppet men så blev det inte. Man får inte allt här livet, inte ens i Lustgården. Det blev många foton tagna under promenaden men inget dög eller tillförde något som jag inte hade gott om redan.

Det ser ut att fortsätta med molnigt väder och även bli en hel del regn här de kommande dagarna. Vad det kan innebära för möjligheterna att fota omvärlden vet jag inte riktigt men jag anar att det kan leda till svårigheter.

2 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Din blombild är som tagen ur en flora, så renskalat vacker med den vita bakgrunden. Koltrastarna poserar inte så villigt, tycker jag, jag har ingen bild på honan. Man skulle ha ett sånt där paraply som man sätter fast på huvudet för att kunna fota i regnet!

Basthorn?

BeBest sa...

Tack Du!

Hjortdjurens nya horn är täckta med hud under den tiden de växer ut. Huden kallas basthud och det framväxande hornet basthorn. Basthuden förser hornet med näring men hjälper även till att reglera kroppstemperaturen under varma dagar. Med tiden har hornet vuxit färdigt och blivit hårt. Basthuden har då gjort sin nytta, torkar ut samt fejas bort.

Huden på de framväxande nya och relativt mjuka hornen kallas alltså basthud, vilket kanske kan ses som en analogi till funktionen i det näringstransporterande bastlagret mellan barken och stammens hårda virke hos träd och buskar.

Skicka en kommentar