Gryning

Gryning

onsdag 25 juni 2014

Midsommarfiske i Idre 2014 - Dag 3


Midsommardagen i Idre var kall, blåsig och regnig. För ett ögonblick funderade jag på att avstå från att fiska, i varje fall inte uppe vid den vindutsatta Valan. När alla om och men övervägts hade jag kommit fram till att jag kanske skulle pröva gå dit i alla fall. Jag kunde ju börja med att traska iväg till fäboden Valdalsbygget och känna efter hur det kändes och se hur vädret var. 

Så fick det bli! Bilen ställdes vid parkeringen och jag begav mig nedåt längs Södra Kungsleden. Här är det övervägande björkskog med blåbärsris och andra tåliga örter i markvegetationenen. Här och var står enstaka furor eller någon gran. Träden växer sakta till sig och det finns många lavarter på grenar och kvistar.

Valdalsbygget är en levande fäbod. Sommaren 1995 renoverades husen och och sattes i stånd. Där finns förutom själva bostadshuset alla byggnader man behöver och till sommaren buför man boskap dit och stannar till hösten. I år fanns de på plats. Det första man ser då man kommer norrifrån är raststugans vedbod. 




Raststugan har två rymliga rum med vedeldning.

Fäboden hålls alltså i hävd. Elektricitet finns inte så livet styrs av ljuset, vädret samt djurens behov. Det här är bostaden och området närmast.

Det finns även särskilda hus för djuren. I huset till höger vistades getterna om natten men några fanns också i det större huset till vänster. Den mindre tillbyggnaden på detta hus utgör fäbodens bekvämlighetsinrättning.

Intill raststugan blommade rödblära. Den trivs på magra jordar.

Vädret ingav inget hopp om bättring men hade jag gått så här långt kunde jag lika gärna gå hela vägen ner till ån. Getterna ville hälsa då jag passerade men fjällkorna ägnade dagen åt att stilla begrunda tillvaron.


Nedanför husen finns en sank äng. Där växte kärrviol.

Skogen fick ett ökat inslag av grova furor. Jag lämnade vandringsleden och tog riktning mot ån. Halvvägs framme hittade jag skogsvioler.

Av och till regnade det och det regnet innehöll även frusna regndroppar och enstaka snöflingor. Nere vid Valan kunde man se att längre västerut inne bland de norska fjällen fanns det snö i luften och det vädret var med vindens hjälp på väg över gränsen.

Vattenståndet i Valan var något lägre än normalt för årstiden.

Jag har en plats där jag brukar börja fiska. Med motvinden slitande i jackan och regnet kylande ansiktet begav jag mig dit. Ute på myren fanns blommande fjällspira. Vindbyarna gjorde det svårt att få ett bra foto av dem.

Så kom då snön farande. Det var bara att vända andra sidan till, stå emot och ta det midsommardagen fann lämpligt att bjuda en gäst på!

Snö var det jag fick här, så jag fortsatte till ett ställe nedströms som brukar vara bra. Där fick jag två öringar. När jag så äntligen fångat fisk kunde det vara dags att belöna sig med lite kaffe. Vinden och bristen på lä medförde dock att jag inte vågade göra upp någon eld.  Det går att dricka snabbkaffe kallt också och en smörgås är alltid en smörgås. En harkrank höll mig sällskap under tiden.

Så var det dags för återtåget mot bilen. Plötsligt såg jag en fågel jag inte trodde mig ha sett förr. Den var inte särskilt rädd men jag ville inte riskera att skrämma den heller, så fotona togs på avstånd. Det visade sig att jag hittat en karaktärsfågel för fjällbjörkskogen, nämligen bergfink.

Många furor har under seklernas gång fallit för stormarnas krafter och sedan sakta vittrat bort. De ännu kvarvarande rotflätorna visar ofta upp intressanta former.

Så var jag åter uppe vid fäboden. Det var kvällsdags för getterna.

Promenaden upp till bilen gick också bra. Visst for det då och då en del snöflingor i luften och vinden samt regnstänken var mer ihärdiga men skogen gav ändå ganska mycket lä. Framme vid landsvägen var det mera oskyddat men vad hjälper det att klaga på vädret? Är man bara klädd för att vistas ute, har man ändå sitt på det torra.

2 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Där var det minsann rejäla doningar, men nya spikar! Vilken rolig bild på den nyfikna geten! Den nedersta getbilden gillar jag också mycket. Rotflätorna du visar är riktiga naturkonstverk, roliga att hitta. Då fick du alltså en lite smak av det väder som Kirunaborna bjöds på till midsommar!

BeBest sa...

Jodå midsommar i Sverige är inte enbart en dans kring majstången. Vädret vill ibland ha hand om första fiolen och spela som det känner för!
Det tycks som man vid renoveringen av fäboden satt funktion före tradition.

Skicka en kommentar