Gryning

Gryning

söndag 20 juli 2014

Dimmig morgon


Efter gårdagens åskregn fanns det chanser till att det skulle bli en rejäl dimma under natten. Så skedde också. Jag hoppades få se hjortarna igen och helst på närmre avstånd än i fredags. Det fanns en del mindre dovhjortar i farten kring åkrarna eller i skogskanterna men de stora och kronhjortarna hade flyttat på sig.

På grund av dimman var det, trots att solen kommit upp, fortfarande rätt skumt ljus över viltvattnet vid Östra Vingåker. Jag kunde dock skönja såväl tranor som hägrar och stannade därför på avstånd för att inte skrämma dem.




Ifrån vassen hördes ett upprepat tjattrande. Det visade komma från en sävsångare som lockade med frukost till ungarna.


Luftfuktigheten medförde även att det bildades små daggdroppar på växtligheten.

Det fanns även blåmesar som ville visa upp sig.

På hemvägen fick jag vid Hovmanstorp se de större dovhjortarna. De stod dessvärre så till att endast hornen och delar av huvud och hals var synliga. Det gick inte heller att smyga sig till dem utan att själv röja sig i förtid. Däremot hade jag tur vid Backa gård. Där fanns de två kronhjortarna och det gick bra att komma nära inpå dem efter en försiktig ansmygning på cirka 100 meter.

Roligare och mer spännande än så kan jag knappast ha en dimmig morgon.

4 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Drömskt vackra fågelbilder blev det med dimman. Roligt att se att det inte bara är vinden som låter i säven! Och hjortar och dylikt är du som vanligt duktig på att fånga med kameran!

BeBest sa...

Tack Du! :-)

Det var tur att jag sedan barnsben lärt mig smyga på älgar och rådjur. Nu var det bara att huka sig så inget syntes ovan kornaxen och försiktigt steg för steg längs åkervägen ta sig fram till nästa buske för att se om hjortarna fanns kvar eller varsnat mig. Jag kom så nära det var möjligt och hade fri sikt till dem men solen låg på mot kameran och satte en solfläck mitt i bilden.

Margareta Sundström sa...

Wow så vackert och morgonens speciella fägring gör sitt till.
/M

BeBest sa...

Tack Margareta! :-)

Det var en rätt alldaglig morgon från början men finalen blev något alldeles extra! :-)

Skicka en kommentar