Gryning

Gryning

torsdag 3 juli 2014

En dag på Öknehult


Igår agerade jag chaufför för att hämta min sondotter från ett trevligt ridläger hon varit på. Stället heter Öknehult.

Öknehult är en naturskönt belägen kursgård på en höjd nordväst om Kisa. Karl IX ägde stället men överlät gården till sin son Carl Carlsson Gyllenhjelm. Idag ägs och drivs Öknehult av kapten Lars Hansson, en man vars hela yrkeskarriär ägnats åt hästar samt utbildning av ryttare och annat hästfolk i kronans tjänst. 

Man har fin utsikt från gården.


På Önehult finns det många möjligheter att uppleva naturen inte enbart från hästryggen utan även längs vandringsleder eller båt på Stensjön. Där kan man bada och fiska. En lillsemester för familjen över en veckända brukar innebära att under tiden den fiskeintresserade ordnar tilltugget till middan rider övriga eller promenerar sig hungriga. Öknehult serverar även rejäl husmanskost om man inte vill ordna kalaset själv. 

Jag gick en kort sväng längs en skogsväg och det fanns väldigt många fåglar och fjärilar längs den.




Det finns väldigt gott om trevliga välskötta hästar på Öknehult. Dessa sköts med stor omsorg av gårdens ägare familjen Hansson. För oss som vill lära oss vad som är fram och bak på en häst och hur man sitter däremellan ordnas det alltså ridkurser och man har duktiga ridlärare och medhjälpare. Ungdomarna på lägren brukar bli väldigt förtjusta, för att inte säga förälskade, i de sociala och följsamma hästarna.




Mitt i hagen hittade jag en sädesärleunge. Den verkade mest förbryllad av att det förutom hästarna också minglade runt en mängd förädrar, kompisar och släktingar till rideleverna inne i hagen.

Öknehult har även andra små trevligheter att pyssla med. Kanske är man för liten att sitta upp på en häst eller ponny men då finns ju kycklingar eller kaniner att gosa med istället.

Öknehult kan även erbjuda möjligheter för personalfester. Jag hörde några berätta att det varit där en heldag med arbetskamrater och haft planeringsdag och gemensam rekreation. Det hade varit uppskattat vad jag förstod av samtalet.

Som jag berättade i början såg jag en hel del granna insekter. De här två, en skogsnätfjäril, Melitaea athalia, och en smalsprötad bastardsvärmare, Zygaena osterodensis, hittade jag längs skogsvägen. Den bastardsvärmararten är inte allmänt förekommande.


Jag trivdes gott på Öknehult och kan lugnt påstå att en dag där är inte en dag som alla andra! Den är något speciellt och har något oväntat och extra intressant att bjuda på! 

2 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

God reklam för Öknehult! Det lät som om du hade en trevlig dag där. Bilden på den lilla fågelungen gillar jag extra mycket, fint porträtt! Dina fjärilsbilder är som vanligt vackra, roligt att du hittade den smalsprötade bastardsvärmaren!

BeBest sa...

Öknehult kändes gediget! Inte vräkigt på något sätt eller överdrivet rustikt men vänligt, rejält och tryggt. Självfallet trivdes jag de timmar jag var där och kanske får jag anledning att återkomma. Jag har fått en idé som jag behöver grunna lite till på först.

Skicka en kommentar