Gryning

Gryning

måndag 7 juli 2014

Kort promenad tog lång tid


Min plan var att gå förbi Backa gård och vidare mot Krämbol och sen hem igen. Det är ingen märkvärdigt svår eller lång sträcka att gå och man kan under tiden med lite tur få se gott om olika djur och skåda ut över vackra vyer. Så skulle det alltså bli och kameran skulle bli fullproppad med allt tjusigt jag hoppades finna. 

Jag stannade till på bron över ån för att försiktigt väcka kamerans intresse.

Det fanns inte enbart lummig grönska där.

Värmen för att inte säga hättan kändes av och på betesvallarna i hagarna vid Backa gård fanns knappt ett liv förutom just gräset. Korna höll sig undan på skuggade ställen.

Luktgräsfjärilar och blåvingar for kvickt fram längs vägen eller kring grässtråna. Det gick inte att hinna med i deras svängar med kameran så det fick bli mera trögrörliga motiv, som rölleka.

Det gamla charmiga huset vid Hovmanstorp tillhör också de trygga motiven som utan att blinka, står kvar då kameran riktas mot dem.

Det finns ett litet kärr inne i skogen. Kärret torkar ut ibland men igår speglade sig träden i vattnet.

Inte långt därifrån fanns ett fint bestånd av backnejlikor. Dessa blommor lockade till sig mängder av fjärilar. Jag såg en liten brunorange fjäril där. Då den landade höll den vingarna på det sätt smygarna brukar göra. Den var skygg. Samma art hade jag sett på fler ställen under promenaden. Den var mer vaksam än de smygare jag hitintills fångat på bild så jag antog att jag hade en ny bekantskap framför mig. Färgteckningen påminde mycket om ängssmygarens men jag tyckte den här såg ut att vara några millimetrar mindre. Det gick åt mycket tid och många försök att få till ett tydligt foto men riktigt nöjd blev jag inte. Väl hemma kunde jag dock lätt konstatera att det som tagit sammanlagt närmare en timme att samla in visade en fjäril jag redan fotograferat till leda i juni, nämligen ängssmygaren. Alla försöken att få foton av denna lilla kvicka fjäril tog ut så mycket på tiden så pass att den tänkta promenadsträckan måste halveras.

En annan liten strecktecknad rödbrun fjäril som då och då flög förbi nejlikbeståndet uppfattade jag vara en pärlemorfjäril men jag kunde inte identifiera den. Efter ett tag landade fjärilen och satt snällt kvar.

Efter en stund insåg jag att detta var inte en vanlig pärlemorfjäril. Mycket påminde om dem jag tidigare sett men det fanns även flera detaljer som skilde sig. Avsaknaden av mörka prickar på vingarnas ovansida var en sån detalj. Jag letade länge och jämförde bilder och läste beskrivningar men inget stämde tills jag lämnade pärlemorfjärilarna därhän och började söka mera brett och förutsättningslöst. Då hittade jag fjärilen! Det var en skogssnätfjäril jag sett. Det tog inte många minuter att fotografera den, ungefär lika lång tid att redigera fotot och en hel kväll att ta reda på vad det var på bilden!  

Apropå sett, jag såg även en tistelfjäril. Den gjorde en lov in över nejlikorna men stannade inte. Nu vet jag att de är här och flyger. Jag tror ni anar vad ni kan komma att utsättas för så länge värmen håller i sig.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hej i sommarvärmen!
Du har köpt en kamera som passar dig riktigt bra tror jag för dina bilder är suveräna numer, och visst syns det skillnad på en bra och en lite sämre kamera! / Monika

BeBest sa...

Tack Monika! :-)

Den här kameran kan mycket mer och gör det bättre än den gamla. Den nya är lite klumpigare men trots det väldigt smidig jämfört med en systemkamera. Kamren tar användbara foton om motivet befinner sig så nära som 1cm eller så långt bort som månen. Det är nog den största skillnaden kamerorna emellan.
Jag tror nog att jag själv har lärt mig lite mer om bildredigering också. Så där kameran tar slut får bildredigeringen ta vid och sätta dit den extra snitsen för att göra fotot presentabelt.

baraenbildavmig sa...

Det kan ta tid att hitta det man har funnit, helt klart. Men roligt är det ju att försöka identifiera sina fynd. Jag måste kolla någon gång om jag har skogsnätfjärilen i mina samlingar. De färgade röllekorna blir jag alltid lite extra glad över. Vackra vyer vandrade du i som vanligt och några följde med dig hem.

BeBest sa...

Jag har för mig att du hittade skogsnätfjärilen för några år sedan.

Skicka en kommentar