Gryning

Gryning

måndag 21 juli 2014

Måndagmorgon


Vaknade utvilad och kunde ge mig ut vid 5.30-tiden. Någon längre promenad tänkte jag inte företa, eftersom jag även skulle ha tid att ta hand om tvättstugan mitt på dagen. Solen var uppe och hade bestämt sig för att göra morgonen het.

Det fanns en del daggdroppar kvar på balsaminerna men det mesta av morgondimmorna verkade ha lättat.



Jag gick upp mot Backa gård och förvånade mig själv med att ta ett foto med en kraftledning på.

För att hämta mig från den chocken började jag leta små nära ting som alkottar.

Sen vågade jag mig på en vy igen.

På vägen, jag dagen innan försiktigt smugit längs då jag skulle fånga kronhjortarna på bild, landade nu en grann fjäril, en amiral. Dessvärre vågade den inte släppa mig inpå sig. En del fjärilar är bara alltför fjära eller kanske var det rangskillnaden mellan en amiral och en menig fjälljägare som insekten ville markera då den flög bort.

Solen hade hittat en rödklint som den ville ge mig till tröst.

Vid Hultstugan stod jag och spanade efter insekter. Det fanns gott om blommande tistlar och annat så jag tänkte att de kanske kunde dra till sig fjärilar. Något fanns också där. Här och var verkade det som något rörde sig i tistelsnåren. Tistlarna ruskade då och då till. Jag har sett många harar på den platsen och höll de riktningen skulle de så gott som hoppa upp i knäet på mig. 

Djuren behöll kursen och kom närmre. Jag kunde höra att de hittade godsaker eftersom det smackade svagt då de tuggade på dem. Det var inte mycket mer än ett litet dike mellan oss nu och sen skulle hararna hoppa upp på vägen. Jag stod beredd med kameran. Då kom ett grymtande! Det var alltså små griskultingar som rumsterat om bland tistlarna. Smågrisar är söta men inte deras mödrar. Deras fäder ska vi inte ens tala om!

Jag var på väg hem och gjorde en lov förbi Luvsjön. Trollsländan är en tegelröd ängstrollslända. Den har ljusa revärer på de svarta benen. Flicksländan är en större rödögonflickslända.


Nu hänger lakanen på tork i torkrummet och resten av dagen ska jag enbart vara slö, slapp och likgiltig i värmen.

2 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Hur jag än tittar kan jag inte hitta någon kraftledning. Amiralen är en ståtlig fjäril som tydligen verkar gilla vägar men som håller avståndet. Den har verkligen stora röda ögon, flicksländan!

BeBest sa...

Jodå, den finns där. Ledningen kommer från höjden tillvänster och går i trädtoppshöjd in mot träden på kullen där det till och med syns en kraftledningsstolpe i dungens högerkant. Därifrån fortsätter trådarna i höjd med skogen långt borta ut över åkern.
Jag ska nog överlista amiralen! Det ska gå!

Skicka en kommentar