Gryning

Gryning

fredag 8 augusti 2014

En vardagsmorgon i augusti


Innan soluppgången gick jag över ån vid Genne. Det finns en glugg bland kvistarna genom vilken man kan kika bort mot Genne kvarn. Jag har sedan i våras sett möjligheten att ta ett foto med det titthålet som inramning och gjort många försök men inget hade blivit bra. Nu var det dags igen.

Här och var betade dovhjortar. Det var mindre grupper av hindar och kalvar. Jag hade hoppats på aningen dis eller dimma för att kunna få ett snyggt foto på hästarna vid Bonneråd men de stod på fel plats i hagen och dimman hade helt uteblivit. Å andra sidan, ja till och med på andra sidan vägen, gick det vildsvin i kanten av en nyskördad åker. Man hade lämnat en del säd kvar där det varit väl trångt att komma åt med skördetröskan. Grisarna var inte skrämda men något misstänksamma mot den skumma figuren borta på vägen.

Medan jag höll på med att försöka få tydliga foton på de tre svinen hörde jag att en kvist bröts av i dungen precis bakom mig. Där fanns alltså något stort. Jag såg inget men tänkte att är det en galt ligger jag illa till, därför fortsatte jag sakta min promenad bort mot viltvattnen vid Östra Vingåker. Då knäcktes fler kvistar och ut över åkern stormade mina gamla bekantingar, de två kronhjortarna. Hornen var nu helt fejade. Även om solen nu var uppe, medförde molntäcket att ljuset inte var det bästa. Självfallet försökte jag få foton på hjortarna men det var bråttom. Resultatet visas inte därför att bilderna blev sneda, vinda och med ännu sämre skärpa än det på svinen här ovan.

Vid viltvattnet var det livligt. Gässen hade jag sett ge sig av ut på morgonbete men sothönor, änder och hägrar fanns kvar och allt övervakades av hungriga örnungar.


Då jag sett mig mätt på fågellivet i och kring de nu grunda och halvt upptorkade dammarna, begav jag mig åter hemåt. På en stubbe satt en ungfågel. Jag tycker den påminner om sävsångaren men jag uppfattade den vara lite större. Av den anledningen kan jag kan inte ens gissa mig till vilken art det är men fågeln poserade snällt.

Hemvägen gick via Hovmanstorp och Backa gård. På flera ställen hade jag redan sett tranpar och med unge. Även vid Hovmanstorp fanns en sådan trio. Det var svårt att få med alla tre på samma bild. Detta foto är på den trana som hade snyggaste fjäderdräkten. Den med de yvigaste stjärtfjädrarna brukar vara hane.

Om nu örnar hägrar och tranor tillhör de imposanta farterna i vår fauna vilka ståtar med rejält tilltagen bredd mellan vingspetsarna så finns det andra arten med mera måttligt dimensionerade vingar. Vid Backa gård såg jag blekgult ängsmått. De flyger nu, är lätta att upptäcka och känna igen.

Enligt anektdoten om humlan, ska den inte kunna flyga med den kroppsstorlek den har och de klent tilltagna vingar den bär. Det innebär ju att de skulle kunna vara lätta att komma åt med kamera. Den här jordsnylthumlan, Bombus bohemicus, fick finna sig i att jag körde fram kameralinsen till närgränsen för vad makroinställningen klarade, 1cm, och likväl flög den ... inte. Fotot är dock taget på aningen längre avstånd för att få med hela humlan och något av vägtisteln.

En vardagsmorgon i augusti i Katrineholms omgivning kan bli så här. Idag är en ny dag och morgonen är redan försvunnen.

4 kommentarer:

imsys sa...

Imponerande bildskörd! Jag avundas din morgonpigghet - själv har jag förfallit till vad folk anser vara en normal dygnsrytm.

baraenbildavmig sa...

Du fick din lövinramade kvarnspeglingsbild till slut och snygg blev den! Ovanlig färgsättning på en kvarn. Som vanligt fina naturbilder. Jag trodde att jag skulle kunna få en bild på en gammal stenbro igår, men ack vad jag bedrog mig, jag kom inte åt annat än ovansidan.

BeBest sa...

Tack Imsy! :-)

Även jag har dragit på mig såna vanor men ibland tar jag väckarklockan till hjälp men det är inte säkert att jag tar mig ur bingen för det!

BeBest sa...

Tack Du! :-)

Där den byggnaden står fanns förr kvarnar på bägge sidor om ån. I samband med att sjöarna uppströms sänktes under 1800-talets senare del uppfördes en ny damm här och inrättades ett kraftverk i det då nybyggda huset. Därav den annorlunda färgen och arkitekturen.

Skicka en kommentar