Gryning

Gryning

fredag 22 augusti 2014

Före frukost


Jag vaknade senare än beräknat och kunde konstatera att den molnfria himmel som vädergissarna utlovat skulle finnas sedan flera timmar inte var på plats. Det gjorde mig en aning tveksam. Några dimmor kunde jag inte räkna med så de bästa platserna för dimsyner gick bort men å andra sidan borde det gå att se fåglar eller annat vilt. Det blev avgörande. Raskt kom jag i kläderna, fick med mig kameran och traskade iväg bort mot Backa gård.

Från många avlägsna platser hördes tranornas rop och mindre flockar flög åt olika håll för att söka något bra ställe att äta på.

Jag såg såväl rådjur som hjortar vid Backa men de var inte särskilt intresserade av att visa upp sig på bild. Vid Hovmanstorp såg jag också tranor men de skrämdes undan av någon på gården då gick till sin bil. Därefter var det lugnt. Ropen hördes fortfarande och enstaka grupper med gäss kom flygande. 

Till slut var jag framme vid Krämbol. Jag gick längs kanalen för att se om det fanns något intressant där. Kanalen är det huvudsakliga utloppet ur Viren och den grävdes i samband med sjösänkningarna under 1800-talets senare hälft.

Från den röda bron ser det på detta vis.

Sjösänkningarna torrlade en del andra gamla utlopp men ett mindre är bevarat. Jag brukar kalla det Lillfåran. Det var då jag var på väg över den jag såg ett sceneri jag brukar vara svag för: en grön tunnelliknande omgivning kring en väg och ett ljus längst bort. Här fanns det. Kulisserna var på plats, ljuset satt perfekt, manegen var krattad men var fanns aktörerna? Då som på beställning kommer det en katt över det sneda vägkrönet. Den stannade och stod blickstill då den upptäckte mig. Sen satte den sig för att se vad jag var för filur.

Katten räddade min morgon och nu kunde jag traska hem och göra ordning min och min katt Vaceks frukost.

5 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Precis så brukade Cartier-Bresson göra, har jag läst: Hitta en miljö och invänta ett skeende. En strålande bild fick du på det sättet! Stilla vatten med dunkla speglingar är inte så dumt det heller. Fint med det inkommande ljuset i anda bilden!

baraenbildavmig sa...

Glömde tranbilden som jag tycker är grafiskt vacker!

Anonym sa...

Jättesöt kisse! / Monika

BeBest sa...

Tack Du! :-)

Många gånger ser jag en vacker miljö eller en blomma, vilka jag tagit många foton av redan och hunnit lära mig hur de bäst ska fångas på bild. Då, de första gångerna, var jag glad att jag klarade att ta bilden men nu är det gjort. Jag vet numera hur jag ska eller kan göra och behöver inte repetera vad som sitter i ryggmärgen. När jag idag ser de här miljöerna eller blommorna och de visar sin skönhet på bästa sätt, blir jag mera tveksam till att ta bilden. Visst det kan bli ett suveränt foto men det finns inget liv där utöver den tomma skönheten. Då brukar jag tänka precis som jag skrev ovan om katten.

De flygande tranorna med gryningen som bakgrund är en klassiker som det finns många versioner av. Gryningar på bild brukar vara vackra som skyltdockor men det är fåglarna som skapar livet och rörelsen i fotot. Resten blir trots allt endast vackert målade kulisser,

Bilden från bron är en sån här vacker bild som troligen hade slängts om det inte råkat flyga ett andpar mitt i ljusbluggen samtidigt som jag tog bilden. Det var slumpens skördar och jag såg dem först då jag öppnade filen. De fåglarna, som kom inflygsnde från ingenstans räddade, föreställningen.

Cartier-Bresson och hans tankar och sätt att ta sina foton har man mycket att lära av!

BeBest sa...

Visst är det Monika! Synd att jag inte fick klappa den! Rackarns fegis! :-)

Skicka en kommentar