Gryning

Gryning

lördag 2 augusti 2014

Kvällslycka


Välkända vägar låg torra.
Gruset knastrade.
Det hörde jag.


Kvällen var varm.
Fridfullheten tilltog.
Det kände jag.

Vinden hade stillnat. 
Diset steg sakta.
Det såg jag.




Solen hade gått ner. 
Gräshopporna spelade. 
Det hörde jag. 

Kornet hade mognat.
Säden doftade.
Det kände jag.

Skymningen tilltog.
Fladdermössen flög. 
Det såg jag.

Jag ägde inget
men hade allt
och jag var lycklig.


2 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Nog kan man ha skäl att vara lycklig av de vyer du ser och får med dig hem i kameran. Och en fin sinnesdikt därtill!

BeBest sa...

Tack Du! :-)

Om man bara har litet att säga kan man göra det kort och få det att se stort ut men det är trots allt så att jag känner mig mest nöjd med livet då jag går ensam och ostörd ute i naturen och kan låta ytliga tankar och grunda känslor få flöda fritt.

Skicka en kommentar