Gryning

Gryning

onsdag 3 september 2014

Upp på berget


Ända sedan första gången jag var upp på Gatstuberget har jag haft en tanke om att under en dimmig morgon stå där uppe och se morgonsolen sakta mota undan diset. Dessvärre har det inte varit tillräckligt dimmiga morgnar för att göra ett försök att genomföra det projektet. Igår tyckte jag dock att det var dags att pröva lyckan.

Inne i bebyggelsen låg ett knappt märkbart dis men ute över Duveholmssjön var det kompakt tjocka och den bredde ut i sig in över tätare bevuxna områden än villaträdgårdar.

Med ökande morgonljus ökade även sikten ut över vattnet.

Djulö gärde har till stordelen tröskats av nu men där finns en del havre kvar att ta. Halmen ligger i stora rullbalar och tillsammans med gryningsljus, dimmor och dis får man en känsla av att betrakta en bataljmålning med balarna som surrealistiska stridsenheter redo för anfall.

Gärdet hade inte så mycket dimmor som jag hoppats men jag gav mig ändå upp på berget för att pröva kamerans program för att ta panoramabilder.

Uppe på berget blommade ljung och dimman hade kondenserat till pyttesmå daggdroppar.

Med dagg och fukt i havren var det inte lämpligt att börja tröska av de återstående arealerna men det fanns fält som kunde plöjas under tiden säden torkade ur. Halv åtta sattes plogen i jorden till gässens förskräckelse.

Jag tyckte jag fått ut vad jag kunde få av Djulö gärde och begav mig hemåt. Vid Backa hage hittade jag en liten pilfink inne i en buske.

Det finns en rosenbuske som man går förbi på väg mot passagen under järnvägen. Jag brukar ha svårt att låta bli att ta en bild av blommorna eller nyponen. Gårdagens daggiga nypon såg ut på detta viset.

Jag började promenaden med att möta den katt jag visade igår. Ute på Djulö gärde såg jag förutom alla gäss två rådjur och en räv. Drömmen om solbelyst morgondimma gick inte uppfyllelse men å andra sidan lever den än.

6 kommentarer:

Märit i Mariehem sa...

Fortsätter att beundra dina foton!
Håller med om att fältet med balarna påminner om en batalj från 1700-talet - när Karl XII härjade söder om Östersjön. Vad det nu skulle vara bra för?
Är ju inte speciellt förtjust i Putins försök att erövra grannarna...men det är en annan historia.
Den underbara bilden av ljuset i diset vid viadukten har jag redan kommenterat. Den är en fullträff i mina ögon!

BeBest sa...

Jag tog rätt många foton av rundbalarna just därför att jag fick tanken på bataljmålning. Vem vet snart kanske det kommer ett spel där man ska försöka besegra halmbalar. De är i alla händelser inget man vill hamna under.

imsys sa...

De bilderna var väl värda att vänta på! Det är ett himla bra kameraköp du gjort! Tillsammans med dig som fotograf kan jag bara säga: Åhhhh!

BeBest sa...

Tack Imsy! :-)

Kameran är ett prima verktyg och jag försöker lära mig att hantera den så det blir någon mening med resultatet.

baraenbildavmig sa...

Fotot med traktorn och gässen är en fin och ovanlig bild. Man brukar se flygande måsar bakom traktorer men jag har aldrig sett såna mängder med gäss. Den andra med balarna är precis så effektfull som du beskriver den! Nypon är svåra att motstå som fotoobjekt och de här tre daggstänkta gracerna förstår jag så väl varför du föll för. De kan vara mycket nöjda med sitt porträtt.

BeBest sa...

Tack Du! :-)

Traktorföraren satte plogen i jorden ungefär samtidigt som jag passerade. Halva åkern hade redan plöjts under gårdagen, så gässen hade koncentrerats till den oplöjda ytan.

Djulö gärde är en känd betesplats för gäss av alla sorter. Selma Lagerlöf vistades 1891 på en gård utanför Katrineholm medan hon slutförde arbetet med ”Gösta Berlings saga”. Sälvfallet umgicks hon med lokala celebriteter och blev på så vis informerad om Stora Djulö och gässen däromkring. Denna kunskap använde hon i ”Nils Holgerssons underbara resa” och låter Akka och hennes gäss landa och övernatta vid Djulö gärde. I den boken myntas ursprunget till de epitet Katrineholm vill göra till sina egna, ”Sveriges lustgård” och ”Katrineholm, läge för liv och lust”.

Balarna har väl, tagna var och en för sig, knappt någon estetiskt värde men i den mängden och till synes slumpmässigt utspridda men ändå lätt grupperade ger de ett helt annat intryck. Fältets vidd och struktur samt diset med dimman i sänkan bidrog till att skapa ett speciellt scenario och gav mig inget val. Här skulle det tas foton!

Den rosenbusken är nog en av stadens mera fotograferade rosor numera.

Skicka en kommentar