Gryning

Gryning

onsdag 25 mars 2015

Att vara ute och slarva


Ett par timmar innan solnedgången gav jag mig ut. Det enda jag då visste var att jag skulle gå förbi Krämbol och sedan fortsätta åt något håll beroende på hur ryggen kändes. Kameran var flitig men fotografen slarvig. Det blev inte många foton som klarade granskningen efteråt. Jag har lagt av mig mycket av noggrannheten under tiden jag inte kommit mig för att gå ut!

Första fotot som fick godkänt visade en björktrast.
Strax under fågeln fanns det tussilago.
Fjolårsvassen vid Luvsjön speglade sig i kvällsljuset.

Ute på en åker vid Luvsjöområdet vilade två rådjur. Avståndet var för stort för att få till ett bra foto men jag ville se ifall någon av dem var en bock. Det såg inte så ut av fotona att döma.

Jag är inte så mycket för trädgårdsväxter men om jag hittar en som tagit sig ut i friheten och tycks klara sig gott utan trädgårdsägarens omsorger, då kommer saken i ett annat läge. I skogsbrynet stod en krokus.

Så långt var allt någorlunda gott och väl men det skulle bli värre. Det dansade myggor i solskenet och  ljuset fick deras vingar att lysa i gulbeige. Dem ville jag ha på bild. Helt enkelt var det inte men vad värre var, jag höll kameran snett! Hela skogen bakom dem höll på att tippa omkull. Det blev ca 100 foton direkt ner i papperskorgen.

En av anledningarna till att jag valde Krämbol som mål, var att jag ville se hur det stod till med blåsipporna intill den gamla knotiga linden. Det fanns gott om dem men nu hade slarvern i mig fått blodad tand och härjade vilt med mitt omdöme och kamerans ljusinställningar. Åter försvann ett 50-tal foton ner i papperskorgen däribland ett par vitsippor. En enda blåsippa fick godkänt.

Vid Lillsjön såg jag en del sjöfåglar på håll. Jag hade svårt att identifiera dem så kameran fick jobba hårt. Papperskorgen gavs en rejäl påfyllning.

Solen började så riktigt lågt och vipporna på fjolårets bladvass träffades av ljuset.

Vid Krämbol finns ruiner efter gamla smedjor. Det är inte så mycket som återstår men de här valven har bevarats.
Solen sjönk ytterligare och jag försökte mig på att få fina solnedgångar. Det blev åter snett och vint. Min rygg menade att jag borde avstå från Östra Vingåker men den skulle tåla att knalla hem via Backa gård. 

Vid Hovmanstorp såg jag dovhindarna igen. De var nu ganska nära. Ljuset var svagt eftersom solen precis sjunkit under horisonten men jag beslöt ändå att försöka få med någon av dem på bild. Hjortarna upptäckte mig och gav sig av men stannade oväntat. De hade upptäckt en ny fara. Jag såg åt samma håll som de och fann detta.
Fotot av vildsvinsgalten blev det sista batteriet orkade med. Jag tog fram reservbatteriet och satte i det. Det hade inte laddats på flera månader och visade sig vara helt tomt.

Det var bara att glatt traska vidare genom skogen. Nästan framme vid Backa såg jag en stor räv. Den kom så nära att jag kanske kunnat få ett foto av den. Nu gick inte det. 

Det kom värre prövningar, mycket värre! Bron över ån vid Värmbol hade under dagen kollapsat under tyngden av en stor traktor med tung vagn efter sig. Här hade jag gärna velat få foton av eländet men det värsta var att ingen kunde komma över bron. Det finns en vandringsled runt Backasjön. Jag kunde ta den i mörkret och komma bort till Genne och bron där. Sen var det bara att traska hem med hårt ansträngd rygg för att ladda batterierna.

6 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Ibland vill det sig inte. Men de foton som du visar här får alla toppenbetyg, utom kanske svinet som du hade behövt komma bra nära får att få det toppenfoto du vill ha. Nej, visst ja, du har ju en superzoom! Jag har aldrig lyckats fota något vildsvin och det kanske jag ska vara glad över. Den här gången gillar jag lite extra mycket blåsippan och den speglande vassen. Jättefina foton! Jag har inte lyckats komma iväg för att spana efter de där vackra blå än.

BeBest sa...

Tack Du! :-)

Det inte gjort ett dugg om jag varit 100m närmre grisen. Distansen nu är över 200m. Kamerans värden var: Iso 800, F 2.8, 1/15ms, 108mm (648mm). Iso 800 är i mesta laget för denna kameramodell. Solen hade precis gått ner och det var en del dis på himlen så ljuset i skogsbrynet var inte det bästa.

Det fanns gott om blåsippor här men däremot har inte vitsipporna hunnit så långt än.
Vassen har jag gjort många försök på tidigare men den här gången kom ljuset från rätt håll.

Anonym sa...

Underbar björktrast och tussilago var roligt att få se, har ännu inte sett dem här. / Monika

BeBest sa...

Tack Monika! :-)

Den fågeln var väldigt sugen på att bli fotograferad. Jag kunde gå ett varv runt trädet och leta fram den bästa fotovinkeln med minst kvistar i vägen. Där under björken fanns även tussilagon.

NatureFootstep sa...

lol, den bron tar nog tid att få fixad :( Bilden på den gula vassen är nästan abstrakt. Gillas!

BeBest sa...

För mig skulle en gång och cykelbro räcka men bron behövs för tyngre fordon än cyklar. Blir det en ny bro som ska klara normala transporter, hoppas jag att den också får korrekt skyltning.

Med den skyltning som funnits vid den här bron har du kunnat köra ut med ett ekipage bestående av flera enheter där vardera få ha en vikt upp till 12 ton. Ett ekipage med en traktor och två vagnar i släp, skulle då tillsammans få väga 3 x 12ton. Nu var det traktor och släpkärra med last. Troligen vägde ingendera över 12 ton.

Det man förmodligen menade med skyltningen var att ekipaget sammanlagt fick väga högst 12 ton men den skylten ser annorlunda ut.

Skicka en kommentar