Gryning

Gryning

tisdag 10 mars 2015

En ny gryning


Igår knallade jag ut i nattmörkret med avsikten att en och en halv timme senare möta solen vid Sjöholm. Jag hade inte gått särskilt långt då jag mötte en gammal bekant, norra Europas vänligaste rottweiler, Aramis. Vi har mötts då och då i fem års tid nu och vid alla dessa tillfällen vill han komma fram för att hälsa och visa upp något spännande han hittat.

Igår var himlen stundtals täckt av moln men de förväntades att med vindens hjälp hinna dra sig undan lagom till det var dags för solen att komma upp. Fullt så lyckat blev det nu inte. Här återstår endast ett fåtal minuter till det är dags.
Det dröjde tjugo minuter till innan solen fått hål på molnbarriären.
Molnen ville inte ge med sig helt men solen förmådde ändå förbättra sitt kikhål en aning.
Ett foto jag försökte ta redan förra året men då gick bet på, lyckades jag få den här gången. Det jag ville ha var en bild där solgatan var synlig genom det lilla lusthuset.

Vinden började kännas av, så jag styrde kosan hemåt igen. 

Igår var också en dag då man skulle utföra renoveringsarbeten i en av husets lägenheter. Hyresgästerna hade förvarnats om störningar och störningar blev det. Ca 10.00 drog man igång. Sen borrade man i betongen under ca 45 minuter, varefter snickarna for iväg för att hämta mera material. Det tog en kvart. Den stunden kunde folk använda för att ringa, om de så behövde. Så höll det på fram till 16.00. Jag var trött efter morgonpromenaden och försökte få lite sömn innan jag gav mig i kast med att redigera fotona men det blev inte så mycket av med det.

4 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Vad roligt att du lyckades med det du hade planerat, det blev en vacker bild! Men den bild jag gillar extra mycket den här gången är den den blålila bilden med grå förgrund. Den är speciell. Allt är harmoniskt, bulliga former och vilsamma färger. Mörker med ljusa stråk som återkommer tre gånger i bilden och växtligheten i förgrunden som en fluffig sky. Mycket vackert!

Det är oerhört störande med betongborrning. Tur att det inte försiggår så ofta.

En vacker hund, Aramis. Han ser väldigt snäll ut.

BeBest sa...

Tack Du! :-)

Det var skönt att komma sig för och att komma sig ut! Vad jag skulle få se under den promenaden visste jag inte så mycket om men jag ville få veta vad jag orkade med då det gällde längre promenader. Det här var ganska precis vad jag tålde visade det sig.

Jag hade hoppats få se tranor och tofsvipor men om de kommit hit, så höll de sig i så fall undan. Ett par rådjur och en hel del grågäss samt änder såg jag däremot. Isen låg ännu på Näsnaren och det kan ha bidragit till att det var klent beställt med sjöfågel och vadare.

Jag hade en tanke om att försöka använda mig av HDR istället för det speciella programmet för soluppgångar och -nedgångar. Specialprogrammet är väl generöst med den röda färgen på himlen och missfärgar av bara farten även marken. Sen får man jobba för att korrigera de nyanserna i efterhand. Nu var tanken att istället få mera naturliga färger från början och i efterhand försöka bygga på det som fattades, ifall det kändes vara behövligt.

Synsinnet och kameror uppfattar ofta omvärlden olika och den här gången var det de mörka blå färgerna som blev väl starka. Det kommer att krävas mycket övning och många försök med att variera färgbalansen och nyansskiftningar innan jag tycker mig ha hittat rätt blir nöjd. Jag är inte där än!

Kanske kommer jag att gå tillbaka till åsen och utsikten vid Sjöholm relativt snart för att ta om ett antal foton. Det finns fler fotovinklar att använda men som dessvärre missades igår. Är huvet dumt får kroppen lida. Det kände jag igår men idag är det bättre även med träningsvärken.

Anonym sa...

Ja vilken fin vove, han ser verkligen snäll och go ut, man ser det i hans ögon. Sista bilden var också en favorit för mig. / Monika

BeBest sa...

Tack Monika! :-)

Den hunden är en mycket trygg och glad hund som vill vill allt han möter väl men eftersom han är en stor hund och blir många människor oroliga då han vill komma fram och berätta hur glad han blev för att just den människan eller hunden kom förbi.

Skicka en kommentar