Gryning

Gryning

torsdag 14 maj 2015

Gökotta i svinottan


Då jag var barn hörde jag talas om att ungdomar stundom roade sig med att ha en gökotta fram på våren. De var av allt att döma uppe redan i gryningen för att lyssna på gökar. Det var ett fullkomligt obekripligt tilltag för en skolgosse som avskydde tidiga morgnar. Med tiden blev dock skolgossen en ungdom, vilken insåg att det fanns ett och annat man kunde roa sig med i väntan på gryningen och sova kunde nog komma på tal senare under dagen om så kändes nödvändigt.

Jag är ingen ungdom längre men att ge sig upp tidigt och traska ut till någon avlägsen plats innan gryningen och då höra göken gala händer fortfarande. Nu är jag kanske inte så angelägen om när, var och hur göken gal men det låter ju trevligt en stund i alla fall. Så medan göken gjorde vad den skulle göra i morse, Kristi himmelfärds dag, gick jag längs vägen mot Östra Vingåker. Vid Bonneråd såg jag ett vildsvin intill vägen. Nu blev det spännande. Hur nära kunde jag komma? Alldeles väldigt nära kan jag säga. Inte ens här då suggan står ca 15 meter från mig begrep hon vilket slags mullig mansgris hon tittade på. Hon bara knallade oberört över vägen och fortsatte på den sidan åt mitt håll. Det var bara vägbanan och ett dike mellan oss då grisen kom i vind och fick vittring av mig, grymtade till och travade undan mot skogen.
Jag kom till viltvattnet och spanade ut över det. Ett par knipor låg nära mig och hamnade på bild.
En annan fågel kände jag inte igen men har fått veta att det är en brunand i praktdräkt, en hane. Jag har även ett foto på honan men det blev väldigt suddigt dessvärre. Så här ser hanen ut i det klena ljuset innan solen hunnit upp.
Jag gick över till dammens borte kant. Solen hade börjat synas mellan träden och de här asparna uppe på åsen hade fått litet av det tidiga gryningsljuset på sig.

En häger sökte få något till frukost.
Det blev inga dimmor över vattnet så gryningsfotona fick en annan karaktär,

Då jag var på väg därifrån hittade jag ett träd där en nötväcka hittat ett bohål att häcka i. Fågeln var inte särskilt glad på mig medan jag fotograferade.
Självfallet fick jag se dovhjortar. De håller på att tappa vinterpälsen nu.
Jag beslöt att inte gå kortaste vägen hem utan ta en sväng förbi Backa också. Det är gott om gullvivor nu.

Det fanns även snygga spindelnät ...

och trädpiplärkor ...
samt rådjur. Detta är bara ett av dem.
Från Backa gick jag vandringsleden genom en av beteshagarna mot Genne. 

Häggen blommar mest överallt just nu och det är frestande att pröva olika fotovinklar och ljussättningar på blommorna.
Även maskrosorna står i full blom.
Nästan hemma gick jag ned mot Duveholmssjön för att få en solig vattenvy.
Gökottan var över och visst blev det nödvändigt med en liten slummer fram på dagen.

8 kommentarer:

Lillemor sa...

Mycket vackra bilder och som vanligt är du jätte bra på att berätta...

BeBest sa...

Tack Lillemor! :-)

Jag försöker hitta trevliga miljöer och få med litet av dem i bilderna sen behövs det ju litet sammanbindande text också så att allt hänger ihop på ett naturligt sätt. Utan texten blir fotona endast en spretig hög med bilder som ingen utomstående begriper hur de hör ihop.

Anonym sa...

Underbara foton och grisen överst var så ruffig att han var söt på nåt sätt tycker jag:). Dovhjortarna såg ut att stå i Edens lustgård! / Monika

BeBest sa...

Tack Monika! :-)

Jag tror att den där stora suggan har sett mig ett par gånger redan. Jag har försökt få henne på bild många gånger men då har ljuset varit ännu sämre och avståndet betydligt större.
Selma Lagerlöf säger i Nils Holgerssons underbara resa att den här trakten är Sveriges lustgård och visst ligger det väl något i det.

Anonym sa...

Ja absolut! Tom maskrosorna är vackra, de som annars är avskydda i villa trädgårdar. / Monika

BeBest sa...

Maskrosorna har samlat sig för att snart kunna till anfall med fallskärmssoldater mot radhustomterna intill ängen! :-D

Anonym sa...

Kan tro de hahaha:)!

BeBest sa...

:D

Skicka en kommentar