Gryning

Gryning

fredag 12 juni 2015

I shorts och t-shirt


Äntligen kom det en skön solig dag! Nu skulle det fotograferas insekter och promenaden skulle ställas ned mot Djulö kvarn och tillbaka. Jag tog god tid på mig och letade fjärilar på alla de ställen jag brukade finna dem men det blev ett klent resultat av den sökningen. Enstaka citronfjärilar och rapsfjärilar flög. En blåvinge såg jag och två påfågelögon med hårt slitna vingar. Fjärilsjakten gick med andra ord inte som väntat.

Nåväl ville nu inte fjärilarna vara med i leken kanske andra insekter vågade mera. En del flugor ställde upp om jag bara höll mig lite på avstånd. Den här tillhörde den skaran.
Det fanns även andra vackert blommande växter såväl med som utan insektsbesök.

Det är nu så pass tätt lövverk att man får nöja sig med att lyssna till fågelsången. Det är mycket svårt att upptäcka fåglarna om de inte visar sig på marken eller en kal gren.
Jag följde järnvägsbanken och den nya vandringsleden längs den. Där var förr gott om insekter men nu har buskagen, de hade som skydd, huggits bort för att människorna ska kunna njuta av utsikten.

Under vintern har en ny bro byggts över sjön. På den satt en vackert röd skalbagge.
Jag gick över bron till Duveholm-sidan av sjön. På en liten holme nära stranden ruvade en fiskmås.
Då jag gick hemifrån var det knappt någon vind men fram på eftermiddagen ökade den något samtidigt som det började dra upp moln. Då jag kommit fram till den långa bron genom insektsparadiset hoppades jag självfallet på att få se trollsländor och flicksländor på broräckena men fullt så enkelt var det inte. Jag såg dock en fluga som liknade en broms men troligen var den något annat för den kände ingen lust till mitt blod.
Där det fanns lä hittade jag ett par allmänna kustflicksländor, hanen överst och honan under.


På nästa bro satt åter en skalbagge.
Jag kom över på Backa-sidan igen och fortsatte mitt sökande efter insekter och fåglar. Det här området har jag brukat kalla Carl Ugglas park men av lokalbefolkningen har jag fått veta att rätt beteckning är Svartbäcken och parken endast är en liten del av det området.
Den vita näckrosen har börjat blomma.
Det gör även svinroten. Förr använde man rötterna av denna växt till såväl människoföda som att locka med sig svinen bort till deras sommarhage.

Här, där det fanns mera lä än borta på bron vid insektparadiset, flög en del flicksländor och trollsländor. Jag såg gott om större rödögonflicksländor. De vilar gärna på näckrosblad en bit ut i vattnet. Dessvärre kunde jag inte komma åt att fotografera dem. Det flög även sjötrollsländor. De brukar vara skygga och dessvärre vilar de sällan under sina patrulleringar fram och tillbaka längs stranden, så dem kom jag inte heller åt. Den fyrfläckiga trollsländan har en annan jaktstil. Den sitter på pass och överfaller intet ont förbiflygande insekter. Då dessa sländor sitter och spanar är de lätta att upptäcka och komma nära.
Flicksländorna sökte sig gärna till solvarma platser för att jaga småkryp. Här är det en månflickslända som laddar upp med skön solenergi.
Så kom jag till den del som kallas Carl Ugglas park och såg tillbaka.

Jag skulle ned till Djulö kvarn för att titta efter forsärlor och jungfrusländor men ingendera såg jag, så de foton jag fick med mig från den sidan om vägen var denna vid den här laget klassiska vyn ...

och en skugga.

Åter såg jag en bromsliknande fluga men inte heller den var intresserad av att ta något blodprov. Troligen är de här slamblomflugor.

Ännu en månflickslända hamnade på bild.
Jag upptäckte en patrullerande guldtrollslända. Den spanar av en liten sträcka av stranden, stannar i luften några sekunder och fortsätter vidare eller vänder. Just då de stannar, har man möjlighet att få dem på bild med lite tur.

Lingonen blommar.


Jag mötte även en söt liten kopparödla.

Det var dags att lämna Svartbäcken. Vinden och molnen hade tillltagit.

Nästan hemma fick jag se en rödstjärt på ett staket. Jag har sett den även tidigare i år men då hade den hållit sig i skuggan och på gott säkerhetsavstånd. Även denna gång satt den långt bort men nu föll kvällssolen på den.
Större delen av promenaden gick jag i omväxlande sol och skuggor, så det befarande rödbrända skinnet klarade jag mig från.

4 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Många fina bilder på skalbaggar och sländor lyckades du ta! Du vet var du ska leta efter dina sländor. Jag blir sugen på att fota sländor och fjärilar, men det får bli lite senare i sommar. Rolig bild på kopparödlan som hälsar dig med att räcka ut tungan! Bilden på rödstjärten blev väldigt vacker i kvällsljuset.

BeBest sa...

Tack Du! :-)

Ibland känns det som jag har ett skafferi av speciella möjligheter. Jag vill ha en viss typ av foton och så går jag dit och tar dem. Helst vill jag att de nya ska överträffa äldre foton från samma plats. Idag har jag inventerat skafferiet för blåvingar och andra fjärilar.

Äldsta dotra sa...

bilden på den lipande kopparödlan borde du kanske försöka tävla med. Den sticker ut på ett roligt sätt. :)

BeBest sa...

Jodå men samtidigt kan den fotot är inte perfekt nog i mina ögon. Den jury som ska ta ut vinnaren är fotoproffs. De ställer höga krav.

Skicka en kommentar