Gryning

Gryning

måndag 29 juni 2015

På storlommarnas sjö


Förra veckan var jag med bil. Jag for härs och tvärs i omgivningarna eller längre bort allt efter stundens infall och kameran hängde med. Det togs även en del foton men det mesta fick inte godkänt. 
I onsdags var det rätt regnigt i min del av landet. Den dagen blev det inget fotograferande men det blev en del fiskar upptagna istället. I lördags var jag tillbaka där. Det var mest sol den dagen och då fick kameran jobba. Om fisket kan jag säga att för min del gick det uselt.

Vid 8-tiden var många förhoppningsfulla fiskare ute i båtarna.
Jag rondde runt sjön ett antal varv och såg jag något intressant blev det dags för fotografering. De här stenarna, som legat på samma plats sedan istiden, kom på så vis att hamna i kameran och nu här.
En av sjöns berguddar gillar jag extra mycket.

Det finns storlom i sjön och dessa fåglar ville jag om möjligt få bra foton av.
Där finns även silltrut. Den fågelarten hör nog kusten till egentligen men under 50-talet började den söka sig in mot mindre sjöar. Här i Katrineholm har jag inte sett den än men jag har å andra sidan inte varit vid varje sjö eller sett allt.
Ibland gjorde jag strandhugg för att ta en fikapaus. Vid ett sånt tillfälle såg den här sjösandsländan.

Lommarna kom in mot den udden och nu fick jag möjlighet att ta många foton.

De var inte särskilt roade av att någon smög i buskarna och riktade en kamera mot dem.

Jag tror detta är hanen i paret. Här visar han upp sin styrka och den vita halsmarkeringen som i den här positionen påminner om tänder och ett hånleende.
För att understryka kraften i sin stridsförmåga tog han näbben och munnen full av vatten och kastade omkring sig.
Föreställningen avslutades med att han lade sig på vattnet och gjorde sig bred.
Efter att ha visat vad han var i stånd till simmade han bort mot den väntande honan.
Han gjorde det med en total självsäkerhet likt en stjärnartist som går ut på en scen.
Det fanns även andra klippstränder, väl slipade av inlandsisen.

Jag rodde ett varv till runt sjön och hemsökte varje vik i min jakt på dagens första fisk men det gav inget positivt resultat. Så någon timme senare var åter tillbaks för en ny fikapaus. Uppifrån berget har man en god utsikt över sjön.
Vinden åstadkom oftast endast lätta krusningar på vattenytan och där solen kom åt fyllde den dem med glitter.
Jag prövade att ta en panoramabild över sjön.
Det fanns även blåbär där.

Lommarna låg stundtals och vilade ute på vattnet. De ligger då orörliga och driver för vinden men faktum är att inget öga är gömt inne i fjäderdräkten. Med det ena kikar de över ryggen och det andra har full uppsikt åt motsatt håll.
Jag fångade ingen fisk men jag tyckte likafullt att jag haft en av mina bättre dagar.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Jag förstår att du gillade utflykten även om fiskelyckan inte stod dig bi. Du fick fina bilder av lommar och av sjön med omgivningar. Måste ha varit en skön dag att ro omkring i det stilla vattnet. / Monika

BeBest sa...

Tack Monika! :-)

Det var en synnerligen skön dag som innehöll allt utom då möjligen fiskelycka. Just möjligheten att fota lommarna var det som fick mig att fara dit den andra gången.
Den första gången var det regn mest hela tiden så därför tog jag inte fram kameran då men å andra sidan ska jag inte klaga på den dagens fiskelycka. Den första vägde 3kg, den andra var ett kilo tyngre och den sista för dagen knappa kilot.

baraenbildavmig sa...

Viken härlig fotodag du fick på sjön. Roligt att du fick de fina foton av lommarna som du var ute efter. Att de har "extratänder" på halsen att hota med var något helt nytt för mig. Bilden längst ner där de vilar på vattnet är helt fantastisk, jag har bara sett den positionen på stranden tidigare. Sen gillar jag också bild nummer två lite extra med dess gröntonade krusspeglingar. Men blåbär, redan?

BeBest sa...

Tack Du! :-)

Visst var möjligheten att äntligen få en chans att fotografera lommarna något som lockade. Fåglarna höll ett visst avstånd till båtarna men det fanns inget av panik i deras beteende. Lommarna var helt enkelt vana vid att ha roddare på sjön. Då jag satt uppe på berget var jag delvis skymd för dem och då kom de tillfälligtvis in till stranden för att leta kräftor. Det finns gott om signalkräftor där och lommarna älskar kräftor! I år tycks lommarna inte ha lyckats med häckningen men andra år brukar de ha följe av en unge vid den här tiden.

Då jag fotade stenarna gissade jag att du skulle gilla krusningen i vattnet. :-D

Skicka en kommentar