Gryning

Gryning

lördag 4 juli 2015

Det bidde något annat istället


Jag tänkte försöka mig på att hitta någon vacker fjäril att visa allmänheten. Valde jag att undvika den snabbaste vägen till affären borde jag lyckas. Ja så trodde jag och gav mig iväg mot motionsspåret i skogen. Hur gick det då?

Jag såg Stoneface. Den stenen låg där den legat sedan urminnes tider.
På stigen landade en fjäril. Den satt sedan med vingarna hårt ihop. Hade den brett ut dem hade ni inte haft några svårigheter att identifiera den men nu blev det inte lika enkelt. Jag vet vilken art det är, eftersom jag såg ovansidan då den satte sig framför mig.
I brist på poseringsvilliga insekter ägnade jag mig åt att fotografera sånt som inte flög undan i första taget.


Inne bland träden upptäckte jag en nötskrika, en ungfågel.
Det blev fler foton på örter.
Så kom jag ut på ängen och möttes av en fälthare.
Den här ängen består av kvarlämnade rester av jord, buskar och träd från den gård som givit stadsdelen sitt namn, Nävertorp. Beroende på hur man vill hålla kameran får samma vy olika karaktär.



Så blev det än mera örter fotograferade.

Ni kanske undrar vad det var för fjäril jag fotograferade? Svaret kommer i morgon!

6 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Jag har kommenterat här i dag.

baraenbildavmig sa...

Testar igen, har misslyckats igen.

baraenbildavmig sa...

Ok. Ett sista försök. Det är mycket gräs och blommor överallt nu och blicken dras till dem. Klöverbilden gillar jag extra för ljuset och färgerna. Jag har lärt sommarflickan att smaka på de små delblommorna.

BeBest sa...

Blogspot har sina nycker! * tumme ner *
I år har nog grönskan fått extra fart. Vädret har passat växtligheten. Blir det för hett under försommaren stannar tillväxten av.
Ibland är det enklaste och lättast åtkomliga det som ändå blir bäst även om det känns banalt då man står där med kameran.

baraenbildavmig sa...

Så är det ju med vissa motiv. Men någonstans tycker jag att man känner att det är värt att ta ett foto i alla fall, trots att man har tagit femtielva av det motivet tidigare.

BeBest sa...

Får man den där känslan av ”JA!” då man ser något då kan det bli väldigt bra om man inte slarvar till det i upphetsningen. Sen gör det detsamma om det är en enkel ros eller eller något sensationellt och storslaget. Det är känslan i det man upplever som måste finnas med i fotot. Om den sedan också appellerar till betraktaren av den färdiga bilden har man nått fram.

Skicka en kommentar