Gryning

Gryning

söndag 2 augusti 2015

Sälen Grand Prix 3


Igår visade jag foton av de två Bugatti-bilar, som deltog i Sälen Grand Prix i år. Nu är turen kommen till två MG. Äldst av dem var denna MG K3. Den tillverkades mellan 1933 till 1934. Färgen brukar kallas British racing green.



 Bilens ägare står bakom bilen. Nedan syns det utrymme de hade att samsas i. 
För att dämpa stötar från gropar och stenar och förbättra väghållningen användes ställbara stötdämpare och bladfjädring.


Nästa MG är några år yngre och efterträdde MG K på racingbanorna. Det är en svart 1937 MG-Q-Type S. MG Q tillverkades i endast 8 möjligen 9 exemplar. Av den modellen byggdes även en mer motorstark variant kallad MG Q Sprint. Jag antar att det här är en sån. Sprint-versionen var god för hastigheter på minst 190km/t eller mer beroende på karossversion. 

Likt alla tävlingsbilar på den tiden hade MG stel fram- och bakaxel och fjädringen bestod av bladfjädrar och ställbara stötdämpare. Det medförde vissa problem med väghållningen och förmågan att få fäste i banan för bakhjulen då motorns 146 hästar gavs tillfälle att få dra iväg fullt ut. 190km/t i den bilen torde ha varit en nära döden upplevelse.


Motorn är vattenkyld. För att inte kylaren skulle sprängas av trycket från kokande vatten hade MG ordnat en enkel men fiffig lösning på sina modeller: Ett litet rör som tillät vattenångan att passera vid behov.

Här kan vi se att fordonsskatten för bilen var erlagd.
Som alltid i såna här utställningar är det viktigt att skapa ett tidstroget sammanhang kring bilen. Här kan man föreställa sig att föraren tagit av sig läderhuvan och handskarna för att ta sig en avkopplande stund med te i termosen och musik från vevgrammofonen.




I morgon är det dags för Umbrella-Mike att inta scenen. 

2 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Jag känner igen den gröna färgen från engelska modellbilar som något av barnen hade. Bilar med stil!

BeBest sa...

En fransk baron med bilintresse föreslog vid förra seklets början att länderna skulle ha sina speciella tävlingsfärger. Italien valde rött. Frankrike blått och Österrike vitt. I England fick man inte anordna biltävlingar på allmän väg så de hade ingen egen färg. Något senare ville man ändå tävla på väg men blev då tvungna att hålla den på Irland som då var brittiskt. För att hedra ön valde man grön färg. Från början var det inte så noga med nyansen bara den var grön men med tiden valde man mörkt gröna kulörer.

Skicka en kommentar