Gryning

Gryning

lördag 26 september 2015

En fredagseftermiddag 3


Jag skulle gå till Krämbol. Där fanns en sak som jag gärna ville ta ett foto av. Första försöket hade misslyckats men nu trodde jag att det skulle kunna gå bättre. Luvsjön fick se min rygg och så traskade jag in på nästa stig i utkanten av villaområdet. Där finns ett ställe som solen värmer upp och där hoppades jag få se flygande insekter. Så blev det också. En hane och en hona av arten tegelröd ängstrollslända befann sig där.


Även ett påfågelöga landade på stigen. Skuggorna börjar bli långa nu redan tidigt på eftermiddagen. 
Jag kom in på vägen mot Krämbol. Ovanför mig hörde jag ormvråkar men mycket högre än de flög fanns en annan fågel. Den är jag inte säker på alls. Trots att den flög minst dubbelt så högt var dess siluett större än vråkarnas.


På den röda bron stannade jag och studerade löjorna.
Så var det dags att ta fotot jag ville åt. Det blev fler foton när jag ändå var igång. Sen kikade jag en stund på Viren och tog ett vykortsgrant foto av sjön.
Så var det dags att knalla hem men längs vägen fanns skog och det gick att få en bild av den med.
Fotona jag ville ha visade sig inte bli bra nog även om de var bättre än de första. Gå tillbaka och gör om ... en annan dag.

8 kommentarer:

Monika Moren sa...

Dina foton blev jättefina!

BeBest sa...

Tack Monika! :-)

De fotona jag ville ta men inte fick till det med, ligger i papperskorgen. Den dagen jag fått det foto jag vill ha ska jag visa det!

baraenbildavmig sa...

Du lyckades trots allt fånga de tegelröda, det är inte alltid så lätt! Fint foto av påfågelögat med långskuggan!

BeBest sa...

Trollsländorna var lite tröga ,så även om de var misstänksamma flyttade de sig inte längre bort bort från solvärmen än att jag kunde komma åt dem med hjälp av kamerans zoom.
Rörhönan blev lite av dagens scoop när det andra inte lyckades så som jag ville.

baraenbildavmig sa...

Jag skrev i min tidigare kommentar att mina försök på sensommaren att fota en av alla de tjugotal tegelröda som använde skogsvägen som landningsbana misslyckades helt. Kan kanske ha berott på att jag inte var ensam.

BeBest sa...

Jag tror att man får det enklare om man är ensam. Sen tycker jag det verkar vara lättare att komma dem nära om de sitter litet högre, på ett broräcke till exempel. Troligen är det så att de ser en ur en annan vinkel och den medför att man inte avtecknar sig lika tydligt mot himlen.

baraenbildavmig sa...

Jag tror att det är stegen på vägen som de reagerar på - och så skuggan förstås. Såg du min trädgårdshjälp i går?

BeBest sa...

Nu har jag sett den.

Skicka en kommentar