Gryning

Gryning

söndag 6 september 2015

I dunkel och dimmor


På lördagsmorgonen skulle det bli vindstilla, 100% luftfuktighet och molnigt enligt väderprognosen. Jag bestämde på fredagskvällen att det var precis så jag ville ha det och satte klockan på ringning. 

Morgonen kom och jag gav mig raskt iväg ut i natten. Åkrarna längs vägen bort mot Östra Vingåker låg i mörker. Jag såg inga djur men de fanns där, för jag hörde dem rusa undan då de skrämts av den läskiga vålnaden i gul reflexväst.

Kronhjortar hördes bröla bort åt Claestorpshållet. Då fick jag ett infall och stundens nycker brukar jag sällan avvisa. Jag skulle försöka mig på att få foton av dem eller åtminstone spela in deras kärlekssång.

Då jag passerade fågeldammarna var det långt kvar till soluppgången men Venus syntes bland molnen.
Jag fortsatte förbi Claestorp. Nu hade ljuset tilltagit så mycket att började gå att få till någorlunda foton. Kombinationen alléer och dimmor brukar jag ha svårt att låta bli att fotografera. Det blev en del bilder med såna nu också och några med dimmiga åkrar följde med av bara farten.


Hela tiden hördes olika kronhjortar bröla och tranorna ropa. Hjortarna höll sig inne i dimman men tranorna flög till olika ställen för att söka sin frukost.



Eftersom hjortarna inte syntes men hördes desto mer, beslöt jag att försöka spela in ljudet. Jag stod invid en landsväg med åker på ena sidan och beteshage på den andra. Åt bägge hållen fanns kronhjortar. Det blev en blandad kör av tranrop, gässens läten och hjortarnas bröl. 

För att försöka hålla kameran stilla tog jag sikte mot soluppgången. Det fungerade inte så bra, så jag blev tvungen att ändra lite på kamerans inställningar för att den skulle hitta något annat än den diffusa himlen att fokusera på. Normalt vill jag att kameran läser av och beräknar sina värden på det mest centrala i bilden men nu blev jag tvungen att låta kameran ta med hela bildytan för att kunna hitta något längs kanterna, som den kunde hålla sig till.

Mitt under filmningen får jag se en räv komma precis intill stängslet till beteshagen. Eftersom jag filmade kunde jag inte ändra så mycket på inställningarna. Kameran räknade på de första bilderna inte med räven men då den strök förbi precis bortom kamerans närgräns hade kameran hittat räven men inte fokus. 


Sen kom en bil och förstörde upptagningen. Solen hade redan börjat visa att den var på väg.
Snart var den uppe helt över skogen och dimmorna.

Jag fortsatte hemåt och passerade då ett spindelnät.

Vart jag gick hörde jag brölande hjortar. Till och med sedan jag passerat Djulö kvarn och var på väg längs Duveholmssjön med riktning hemåt hördes de men någon användbar inspelning eller dugligt foto av dem fick jag inte till.

2 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Det var bland det läckraste jag har sett i nätväg! Som Skriet av Munch. Synd att du blev avbruten i upptagningen. Även den här gången blev dina dimallébilder lyckade! Roligt med räven! Tranparet håller visst varandra i vingen? Vackra färger i den första bilden också.

BeBest sa...

Tack Du! :-)

Ja nätet har drag av Skriet ... men det var helt tyst! Det satt där lugnt och stilla och fångade dagg, ljus och min uppmärksamhet.
Alléerna blev jag
Ja det ser faktiskt ut som tranorna gör så.
Räven var kul. Den såg mig men kanske inte förstod att jag var en människa. På sista fotot är den ca 5meter från mig.
Alléerna tog jag många foton av så där fanns att välja på när det blev dags att börja sovringen.

Skicka en kommentar