Gryning

Gryning

onsdag 28 oktober 2015

Hjortmorgon


Eftersom jag i måndags fick klart för mig att dovhjortarnas brunstperiod är inne i sin kulmination, tänkte jag göra ett försök att om möjligt få ett foto av den starkaste hjorten och kanske någon av hans kronprinsar. Sträckan mellan Backa och Bonneråd har förr varit bra för sådana eskapader, så det var där jag ämnade börja näven denna gång.

Innan gatubelysningen släckts var jag på väg.
För att komma till Backa valde jag att gå leden mellan Genne och Backa. Det är i huvudsak en lättgången led med spänger över de sankaste ställena. Vid högvatten på vårarna kan dock dessa vara översvämmade. Mellan spängerna kan det dock vara en smula stenigt och finnas trädrötter så det är tvunget att kunna lyfta på fötterna. Sen finns det en uppförsbacke och en nedförsbacke. Bägge är branta så det gäller att benen orkar med såna kliv. Här är utsikten utför och bort mot delen som leder mot Backa.
Vid Backa finns en kohage med en bra stegar över stängslet. Korna bryr sig inte i folk. Inne i hagen mötte jag en dovhind med kalv.
Det finns en del fina vyer med ståtliga träd också.
Strax efter det jag passerat bondgården, fick jag se tre dovhjortar. Jag stod då på grusvägen och de mörka fläckarna är kardborrar.
Den mörkaste hjorten har ännu inte fått de typiska skovelhornen medan de övriga två börjat få dem. det tar ett par hornömsningar innan skovlarna börjar framträda. Den mörke är därför yngre än de andra.





Hjortarna började överväga ifall de skulle lämna åkern eller inte. Den yngre började i god ordning dra sig nedåt för att sedan vika av in i höggräset.


Den tredje hjorten stannade i åkerkanten.

Då kom en fjärde hjort fram där det nyss stått. Den hjorten har en lång repa efter sidan. Troligen har den varit för närgången mot revirets härskare.

Den tredje hjorten stannade fortfarande kvar vid åkerkanten.
Den fjärde hjorten verkade söka dofter. Kanske han till skillnad mot de första tre är fullt könsmogen och söker hitta en villig hind. Då och då kastade han ett öga åt mitt håll.
Även den tredje hjorten höll mig under uppsikt. Då den fjärde försvunnit gick den tredje upp till den plats den fjärde varit på.


Då och då kunde jag sakta flytta mig till bättre positioner och fick även tid att byta batteri i kameran medan hjortarna fanns omkring mig. De hjortar som gått in i gräset verkade trivas bra där.


Den tredje hjorten beslöt att gå av åkern samma väg som den fjärde tog. Även de övriga gjorde så efter hand.

Då hjortarna lämnat åkern fortsatte jag längs grusvägen för att så småningom komma till Hovmanstorp. Medan jag gick där tänkte jag att såna här stunder av lycka måste man vara rädd om och spara länge. 

Nu visade det sig att det kanske kunde bli mera. Plötsligt hörde jag den revirhävdande hjorten och lätet kom närmre. Sekunderna senare ser jag en hind springa i skogen och inte långt bakom följde hjorten. Då blev det bråttom! Hinden sprang snett mot mig. Om hjorten skulle se mig, vad skulle då hända? Jag stod kvar och försökte få till ett foto.

Hon fortsatte ut ur skogen och hjorten stannade för ett ögonblick. Nu kunde jag få ett par bilder av den store. Fototekniskt är det inga bra foton men jag struntar i det! De är bättre än dem jag försökte ta då han sprang.


Då den store rusat vidare kom hindens kalv efter. Ännu en stund av lycka och jag gick mot Hovmanstorp. Där på en sten stod en liten hjortkalv. 

Än har han inga horn men man ser var de ska komma. Är det han som rusar genom skogen om sju, åtta år?
Så skulle jag då gå hem. Stundtals hade jag stora besvär med mitt knä och då NatureFootstep tursamt kom förbi och stannade tiggde jag skjuts hem.

9 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Vilka äventyr du är ute på i gryningen! Förstår att dessa stunder ger dig många stunder av lycka. En guldhjort är det nog inte många som har lyckats få!

Du fick ett tips om stöd för ditt knä häromdagen, har du kollat det? Annars kanske du borde låta någon titta på det.

Jag nämnde älgflugor i en kommentar och undrar om du har råkat ut för dem när du är så mycket i skogen?

NatureFootstep sa...

stilig krona på den där sista hannen. :) tror jag får ta mig den vägen nästa gång det blir en klar morgon. Man verkar komma närmare hjortarna där. :)

BeBest sa...

Tack Du! :-)

Älgflugor har jag inte drabbats av än.

Knäet har jag haft känningar av länge men nu har det blivit värre. Jag ska visa upp mina välsvarvade för någon läkare på vårdcentralen. Sen blir det väl remisser till röntgen, ortopeden och sånt. Idag vilar jag benet men i morgon ska det få bära mig till Stadium eller vad det nu finns för motsvarande i den här stan.

När hjortarna är så vänliga att ställa sig mitt i det varma morgonljuset är det bara att tacka och ta emot.

BeBest sa...

Den där sista gossen vet vad han vill och de andra småpojkarna ser till att hålla sig undan för att slippa möta hans horn.

De håller igång dygnet om när det är som mest angeläget så en skön eftermiddag går nog också bra även om ljuset är annorlunda då.

Monika Moren sa...

Väldigt vackra bilder på hjortar om hösten! I bland såg hjortarna ut att vara av renaste guld.

BeBest sa...

Tack Monika! :-)

Det var en närmast otrolig stund där och då. Den ska jag komma ihåg så länge jag har minnet i behåll!

Carina sa...

vilken tur att du åkte till rätt plats och fick så många fina bilder! Det är väldigt ståtliga, dovhjortarna! Förlåt att jag inte varit här på länge. Har inte varit "någonstans". Älskar verkligen den nya bilden som toppar sidan! Så vansinnigt vacker! Ljus, dimma, färger, landskap, allt är en mycket vacker helhet!
Allt gott till dej och trevlig helg!

Carina sa...

vilken tur att du åkte till rätt plats och fick så många fina bilder! Det är väldigt ståtliga, dovhjortarna! Förlåt att jag inte varit här på länge. Har inte varit "någonstans". Älskar verkligen den nya bilden som toppar sidan! Så vansinnigt vacker! Ljus, dimma, färger, landskap, allt är en mycket vacker helhet!
Allt gott till dej och trevlig helg!

BeBest sa...

Tack Carina! :-) Du är alltid välkommen!

Du vet hur det är, man hittar med tiden blatser som brukar leverera möjligheter. De gör det kanske inte varje dag på året men vid rätt årstid och rätt tidpunkt på dygnet kan det bli bingo.

Den här platsen har bjudit på många möten med hjortar förr men det var faktiskt ett annat ställe jag trodde mer på. Där stod bara en övergiven hjortkalv på en sten medan hans mor var borta och förlustade sig med herrarna i hagen.

Skicka en kommentar