Gryning

Gryning

onsdag 4 november 2015

En måndagsmorgon i Katrineholm


Det har tagit tid att bli klar med den sista dagen jag förfogade över en bil.

Först for jag tillbaka till ån vid Forsbacken. Jag har kallat platsen för något annat tidigare men stället kallas Forsbacken och det var nedströms bron som jag gick. Tanken var att söka efter strömstaren. Jag fick också se den en liten stund och på långt håll men sen ledsnade fågeln på mig och flög undan. 

Jag for därifrån och stannade vid Djulö kvarn. Där kom jag tursamt riktigt nära en strömstare.



Så var det dags att lämna tillbaka bilen och knalla hemåt genom staden. Det är en miljö jag inte trivs så bra i men det bör ju ändå kunna gå att hitta något man förlika sig med även där och det gjorde det.



Nästa ställe blev stadsparken. Där hittade jag några enstaka rosor lätt märkta av hösten.

Där fanns även en vacker rhododendronbuske.

Så var det roliga slut för den här gången.

4 kommentarer:

baraenbildavmig sa...

Du har i alla fall fått se strömstaren, vilket jag mig veterligen aldrig har gjort. De där trädraderna påminner om en gata hos oss dit jag tog mig ett år för att fota just höstfärger. Din andra bild av träden tilltalar mig mycket. Rosorna envisas med att fortsätta blomma och det är roligt. Rhododendronbusken hade verkligen en intensiv färg, vacker höstbild!

BeBest sa...

Strömstaren gillar strömmande nästan forsande vatten, där den kan hitta sländlarver. Ibland är den så ivrigt sysselsatt att den förefaller både blind och döv för att i nästa ögonblick bli mera lättskrämd än en skrake. Bäst är om man kan smyga sig på den medan den simmar under vattnet.
Solen låg på mot träden och jag tog tillfället i akt. Rosorna var knepiga de var utsatta för blåsten och det var svårt att få behålla fokus då vindstötarna satte in.

Monika Moren sa...

Grattis på födelsedagen! Undrar just om du fyller jämt denna gång?

BeBest sa...

Hehehe, jag fyller jämnt och ständigt varje år men jag bryr mig inte så mycket om det där med mina egna födelsedagar. De får komma och gå bäst de behagar, så länge de inte stör mig ifall jag råkar vara hemma.

Skicka en kommentar