Gryning

Gryning

onsdag 18 november 2015

Morgonpromenad


Jag har ännu inte hittat ett bra foto som ska representera november i min kommande väggalmanacka. Igår morse gjorde jag ett försök att finna den saknade bilden. Långt innan gryningen gav jag mig ut. Jag fick ett foto som faktiskt innehåller tre planeter även om Mars, som finns i linjen mellan den starkast lysande Venus ovanför gatubelysningen och den nästan lika ljusstarka Jupiter högst upp mot höger på fotot, bara syns då det visas i full storlek.

Planen var att lagom till gryningen stå någonstans i närheten av Duveholm eller Djulö kvarn. Det blev en del foton tagna längs vägen dit. Det här är från Strandvägen.
Gång och cykelvägen som leder under järnvägen var isig. Där var det tvunget att välja sin väg för att vara säker. Där det gick höll jag mig till gräskanten. Vid den pölen klev jag dock ut på asfalten för att fånga gatlyktans sken i isen.
Innan jag var framme vid Duveholm, fick jag se ett par kvistar med alkottar. Jag tog ett foto, vred det 90° och vips blev det en pardans, ett slags pas-de-deux för alar.

Duveholm har sina givna ställen som alla inklusive jag tar foton från och av. Där finns en liten kanal med en vacker bro. Innan solen kommit upp är den inte lika charmig men den finns där.

Man kan se att någon kört uppåt väggarna.

Och man kan bli nostalgisk.
Nu började solen visa att den ville upp över skogen, så jag traskade bort till Djulö kvarn. Där såg jag en storskrake försöka fånga sin frukost.

Så vände jag tillbaka mot staden men redan vid den rivningshotade gamla skolan vid Djulö kvarn stannade jag. Gryningen kanske inte var så pjåkig ändå. Huset på detta foto är inte hotat vad jag vet.
Det är värre ställt med skolbyggnaden. Skolgården kan bli 8 villatomter. Jag såg på de gamla fönstren och deras utsmyckningar och jag tänkte: Insikt, utsikt, avsikt - blott ett minne snart.
Solen kom upp och i den andra skolbyggnadens fönster tändes ett ljus: Ett hoppets ljus eller ett gravljus, det är frågan.

Någon strömstare såg jag inte men det hade varit fint att få ett foto av den och det varma gryningsljuset spelande över fjäderdräkten. Vid Svartbäcken såg jag en helt vanlig spindel.

Där fick kameran jobba hårt men ljuset nådde inte ned dit jag ville ha det, de fotona får inte heller hänga på väggen.


Vid Backa hage såg jag en ekorre leta kottar. Mina barn vet precis hur jag sjöng då.


Promenaden gick förbi en häck med svarta bär. De hade is och upptinade droppar på sig.
Intill förskolan Sörgården finns det höstastrar. Jag är nog lite svag för såna.
Och fortfarande är frågan beträffande novemberfotot olöst.

Jag har idag varit till sjukgymnasten som genom att ihärdigt bryta, banka, bända, klämma, trycka, vrida och vända kunde komma fram till att jag har en rejäl inflammation i ett muskelfäste samt att det finns artrosförändringar i knäleden. Vissa av hennes åtgärder hade kunna få mig att erkänna vad som helst! Muskelfästet ska kunna botas. Nu har jag försett med instruktioner om hur jag ska träna knäet. Jag, som aldrig spelat tennis, går och får tennisarmbåge i knäet! Underliga saker händer!

9 kommentarer:

Monika Moren sa...

Jag tycker att du ska använda fotot av pölen med is till novemberbild, det var den finaste bilden jag sett någonsin kanske! Sen gillar jag ju ekorren i granen riktigt mycket, vilken sötnos som tittar fram där bland grenarna.

Monika Moren sa...

Jag tog pölen till skärmbild, tack! Den är så fantastisk, blir bättre och bättre ju mer man tittar på den, fantasin kan verkligen skena iväg och det liknar allt annat utom en pöl med is på vägen! Jag blir helt fast i bilden och kan titta på den hur länge som helst! Om du ska tävla och skicka in bilder så lova då att du använder denna. Skulle också göra sig utmärkt som ett konstverk på väggen.

BeBest sa...

Tack Monika! :-)

Väldigt många har sagt att jag ska välja den eller den bilden men ingen av bilderna jag fick till senast motsvarar vad jag sökte. Däremot kan de mycket väl passa i andra sammanhang. Ispölen undrar folk om jag har redigerat hårt för att få till så märkliga färger. Men ljuset kommer från en gul gatlykta och det blå är från himlen och min redigering i övrigt består i att jag kapat bort en del asfalt samt försökt göra fotot ljusare vilket i och för sig även påverkar färgerna. Däremot var de mättade så det räcker genom kamerans försorg så det behövde jag inte göra.
Ett foto som jag däremot har redigerat om rejält och satt lilarosa färg på bakgrunden är det med de dansande alkvistarna och det deltar den här veckan i en världsomspännade tävling om heder och ära. Ispölen ska jag ta till en annan gång om tillfälle ges men den kommer inte upp i almanackan. Där vill jag helst ha en solig vy eftersom november är så mörk.

baraenbildavmig sa...

Det var inte lite du fångade på din promenad. Jag fastnar naturligtvis för ispölen med dess gyllene sken men även en vanlig vy som ger ögonen lugn, den den nedre. Rolig bild med alkottarnas dans! Alltid kul att få syn på sånt. Höstastrar lyser upp i novemberdunklet. Jag berfarar att de som jag brukade stanna vid rök med när man lade om rören vid kyrkan där de stod.

Det låter positivt med muskelfästet, sånt går att få ordning på.

BeBest sa...

Ispölen under gatlyktan är lite speciell det med ges och alkottarna har jag senare lekt lite till med. Alkottarna har för övrigt varit med på bild en gång tidigare, En söndagsmorgon i oktober 1.
Det finns gott om utkastade höstastrar kring villatomterna. Förmodligen var det ett mode för några decennier sedan och så blev de väl för för många och modet växlade.

baraenbildavmig sa...

Kollade efter alkottarna men inte var de där du sa att de skulle vara.

BeBest sa...

i Inlägget från 20/10 finns en gryningsbild med utsikt över sjön och i överkant av fotot finns de med tillsammans med en mängd andra alkottar.

baraenbildavmig sa...

Aha, jag trodde att det var en närbild.

BeBest sa...

Nej de alltför obekvämt till.

Skicka en kommentar