Gryning

Gryning

söndag 17 januari 2016

Medan vintersolen sken


Det har varit riktigt kallt i flera dygn nu. Igår passade jag på att ta en promenad till Krämbol för att se hur det stod till med sjöröken. I vanlig ordning fotograferades allt jag såg och den enda gemensamma nämnaren är väl endast att det avbildade fanns runt den väg jag gick.

Vid Genne tänkte jag försöka mig på ett par foton av Backa sjön men det blev gräsänder istället.


På andra sidan bron finns gården Opp-Genne. Från gården har man den här vyn men man behöver inte gå upp till husen det räcker så väl att stå på landsvägen så som jag gjorde. Vinterskuggor är långa och når ut långt över åkern.

Den planterade granskogen vid Krämbol börjar nå mogen ålder. Få se vem som faller först, den eller jag.
Det fanns gott om tid innan det skulle bli dags för sjöröken att få solskenet på sig, därför begav jag mig ned mot utloppet ur Viren och följde sedan kanalen fram mot den röda bron.






Under bron hittade jag den här svårt frostnupna busken.
Det fanns sjörök men inga större mängder och än var det inte dags för att få se den förgyllas.
I väntan på att detta skådespel skulle börja sökte jag andra motiv. Det gamla marmorsliperiet blev först ut.

Träden vid ån stod klädda i rimfrost och solen satte en extra touch på utstyrseln.


Från bron tog jag detta foto ut över Lillsjön.
Det blev ytterligare foton från Viren. I snön såg jag spår efter rådjur, räv och hare. Här har räven raskat över isen. Man har även försökt skapa en liten snöfri is att åka skridskor på men den upplogade ytan låg åter snötäckt.
Så var det dags att ta sig an sjöröken. Den hade så smått börjat få färg och tydligast var det vid utloppet ur Viren och inloppet i kanalen.





Det föreföll som att föreställningen började närma sig finalen och med ett par sista foton lämnade jag kanalen och bron.


Det står en dekorativ björk på en kulle. Där fanns förr även en blå bänk man kunde sitta på om man kände för det.

Åter tog jag ett foto över Lillsjön. Den här gången i riktning mot den röda bron och bortsidan av sjön.
Solen började närma sig nedgång och vid Luvsjö-området syntes den trött kika fram mellan träden.
Solstrålarna nådde ut över bortkanten av ängen.
Där jag senast såg rådjur hade nu ett gäng gulsparvar sökt nattkvist. Här är ett par av dem. Hanen underst.
Så var det dags för solen att gömma sig helt.
Det var en skön promenad även om mitt knä blev en smula motsträvigt innan jag kommit hem.

6 kommentarer:

NatureFootstep sa...

ja, du gick nog precis innan jag kom. :) Vi siktar in oss på samma saker ser jag.

BeBest sa...

Jag kollar ju lite på vad och hur du gör emellanåt. Det sätter nog sina spår.

Jag såg spår efter en kvinna nere vid utloppet ur Viren och trodde att du varit där och kikat någon dag tidigare.

baraenbildavmig sa...

Det blir vackert när solen tittar fram och förgyller vintern. Is, snö, rimfrost, blå himmel, skuggor, speglingar, fåglar - och så sjörök som den gyllene kornan på allt. Mycket njutbart!

BeBest sa...

Tack Du! :-)

Det var en skön stund medan jag var ute och det var roligt att gå igenom fotoskörden och sortera vetet ur agnarna men det tog väldigt mycket energi. Det känns i psyket efteråt som jag är på väg mot att bli utbränd igen.

baraenbildavmig sa...

Det låter ju inte bra. Du kanske har töjt för mycket på dina gränser?

BeBest sa...

Det ligger nog något i det. Nu kommer jag att dra ner på en del frivilliga men onödiga åtaganden och deltagande på diverse internationella fotosidor.
Det kostar energi att vara med och det ger trots allt inte så mycket tillbaka att umgås med fotografer världen över. Det är skoj att se vad de visar och det jag visar uppskattas tillbaka men det gäller att ha något som är värt att visa också. Det är just allt det där med att få fram en passande bild ur arkivet, sätta lite stuns på den och sen skriva något vettigt om alltihop på engelska, det tar mer tid och energi än jag från början trodde det skulle göra.
Det räcker så bra att ha 50 nya bra men oredigerade foton att snitsa till och sen välja ut vad som ska med i bloggen ur den samlingen.

Skicka en kommentar