Gryning

Gryning

lördag 11 juni 2016

Jag har längtat så länge


Det var någon gång i mitten av1950-talet som det såddes ett frö i mitt sinne. Den gången handlade det om amaryllisar. Det var nämligen så att min mor hade läst i någon tidning, troligen ICA-kuriren, att man kunde korsa olika amaryllissorter och få fram nya färger. Hon hade gammaldags vita med röda strimmor och hade köpt eller fått röda med gula strimmor. Hon korsade dem åt båda hållen och det resulterade i mängder av frön och några av dem kom så långt att de blev lökar, vilka en dag gav blommor. 

Jag har själv prövat att göra likadant. Det blev oerhört mycket frön men där någonstans i den högen försvann mitt intresse för krukväxter och mycket annat jag tidigare funnit värt något. Jag var nämligen med mer än styrfart på väg in i väggen men det var det ingen som förstod då. En dag kom kraschen och den blev total. Jag fick hjälp att resa mig ur spillrorna och även om energin idag är begränsad, har jag tillräckligt för att ta upp en del gamla trådar och fläta på dem lite till.

Då kraschen kom var mitt hus fullt av döda växter, allt inklusive kaktusarna hade torkat ut och dött. Jag kom att flytta till en lägenhet i Katrineholm och jag ville ha blommor i fönstren. Till att börja med satsade jag på sanktpaulia. Dem vattnade jag ihjäl! Då blev det först en hibiskus som följdes av flera. Om de råkade blomma samtidigt tog jag pollen från en blomma och flyttade till en annan hibiskus blomma. Ibland bland blev det frön och några frön grodde, växte upp och blev stora plantor. Idag står det hibiskusar i vägen var man går i min lägenhet men endast de jag köpt blommar ... tills nu.

I april upptäckte jag knoppanlag på en av mina plantor. Den plantans historia ser ut såhär i sammandrag. Den amerikanska hibiskusen med sortnamnet Amy Lynn  ...
fick pollen från en sort jag köpt i butik. Den hibiskusens namn är jag inte säker på. Distributören Graff Breeding® A/S i Danmark kallar den hibiskusen Boreas Yellow.
Detta hände 2012-08-18.
Det blev frön och frökapseln innehöll 5 frön. 2012-10-09 såddes de,
2 grodde och en lever än. 2012-11-04 hade den första plantan kommit upp till jordytan.

9 dagar senare hade hjärtbladen utvecklats och den nya plantan kunde växa vidare.
Plantan växte på och framförallt på höjden. I september 2014 blev jag tvungen att klippa av topparna på många av de unga plantorna som stått tätt ihop ute på balkongen och nu blivit för höga för att få plats i avsett fönster. Topparna märktes och sattes i vatten med förhoppningen att de skulle utveckla rötter. 

Några gjorde det. En av dem, som ville leva vidare, var toppsticklingen som togs från plantan ovan. Våren 2015 planterades den i jord och det gillade sticklingen. Det är den som visade knoppanlaget i april. För några dagar sedan hade knoppen hunnit så här långt.
Idag slog knoppen ut.

Jag har grunnat mycket på namnet som hibiskusen ska få. Många döper sina egna plantor efter barnbarnens namn men jag tror inte jag gör så den här gången. Jag tror den ska få namn efter min mor. Det var ju därifrån jag fick idéerna till att pollinera mina krukväxter.

Det finns en till planta med knopp! Även till den är den gula Boreas Yellow pappa men mor är min första hibiskus den röda.

Vi får se vad som händer fram i juli med den här knoppen. Jag vet vilket namn den ska få. Det blir efter den som hjälpte mig upp och såg till att spillrorna kom på fötter igen.

Så just idag är jag glad.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Underbart , vad duktig du är ... Hoppas du mår bra , har själv varit där..... Kram :) <3

BeBest sa...

Tack Lena! :-)

Jag är bra på vissa saker men rätt usel på annat. Vattna blommor brukar jag klara.

Jag mår rätt bra psykiskt men blir fort uttröttad mentalt. Det får inte bli för många intryck att sortera. Då stänger hjärnan ner verksamheten några dagar framöver.

baraenbildavmig sa...

Så roligt! Din väntan och längtan bar frukt. Du vet att jag vet hur det är. Igår planterade jag om mina svärmorskuddar. Det var elva år sedan sist. Jag vet att man gör det på våren men det var nu jag orkade göra det.

BeBest sa...

Tack Du! :-)

I mitten av 1970-talet fick jag tillåtelse att köpa en fotbollsstor svärmorskudde. Den var tålig. En bit in i 80-talet fick jag för mig att den och ett ett gäng andra ökenkaktusar skulle få ny jord. Flera av dem inklusive svärmorskudden ruttnade och dog av chocken.

baraenbildavmig sa...

Då har jag gjort rätt, rent intuitivt. De hade ingen jord kvar, bara rötter och de gula bladen tog över. Mina svärmorskuddar är svärmors och minst 35 år gamla. Jag har gott om småplantor om de skulle ruttna.

På Teneriffa fanns förstås massor mer hibiskusar men det fanns mycket annat som ville ha kamerans uppmärksamhet. Din knoppbild är fin med bladnerverna som avtecknar sig vackert.

BeBest sa...

Det är inte helt ovanligt att det följer med en del sticklingar i packningen på hemresan från varmare länder. Lyckas man få dem att gro brukar nästa generation sticklingar bli lättsålda på Tradera och ge bra betalt åtminstone till det blir dags för köparna att kränga sina sticklingar.

Skicka en kommentar