Gryning

Gryning

måndag 26 september 2016

Mellan natt och dag


Det var fortfarande natt då dörren gick igen bakom min rygg. Kanske var jag ute i senaste laget men om jag orkade hålla tempot uppe skulle jag nog vara på plats vid Sjöholm i tid till soluppgången. 

Nu är det som så att jag har lätt att tillfälligt glömma min målsättning. Det där med att hålla tempo för att hinna fram i tid försvann då jag i mörkret fick se min favoritråget, hon med Audrey Hepburns ögon, och hennes kid. Strax efer stod jag och klappade en katt och en stund senare var det dags att försöka ta foton av en råbock som stod tillsammans med råget. Av detta kan man lätt inse att jag inte hann fram i innan solen kom upp.

Då jag stod på bron över järnvägen vid Knattebo hade himlen över Katrineholm redan fått riktigt granna färger.
Solen var inte uppe då men då jag kommit till min plats vid Sjöholm var den klart synlig.
Korna hade lämnat beteshagen och stängslet stod med öppen passage så jag klev in och försökte hitta nya fotovinklar. Här har vi soluppgången i en ask.

Det låg en molnbank österut och den gömde sig solen i för en stund.
Ute på Näsnaren simmade gott om sjöfåglar. Där fanns änder, gäss skarvar, svanar och doppingar.
Då solen steg bakom molnen ljusnade färgerna.

De röda kulörerna mattades och blandades med blå och lila toner.
Snart hade de gula färgerna också börjat blekna.
Morgonen vid Sjöholm hade gått från gryning, via soluppgång till tidig förmiddag och jag var på väg hem. I morgonljuset såg jag då de här lönnlöven.
Senare passerade jag dessa ormbunkar.
Av alla foton jag tog på rådjuren blev det inget bra och det borde jag veta vid det här laget men då jag ser djuren i halvmörkret, vill jag försöka få till foton av dem i alla fall och varje gång har jag så ohyggligt svårt att komma ihåg att det här misstaget har jag upprepat mest varje morgon och en del kvällar också, då jag varit ute och luftat kameran.

onsdag 21 september 2016

En promenad vid Nävertorp


Den här gången gick promenaden till affären annan väg eftersom, det även behövdes hämtas ut medicin. Jag valde då att gå motionsspåret i skogsremsan intill Duveholmsbadet. 

Innan jag försvann in i skogsdunklet såg jag en liten katt som verkligen njöt av solskenet. Hon var väldigt social också.






Inne i skogen hade det röjts undan en del buskar intill spåret. Allt låg kvar och det såg rätt skräpigt ut.  Det var inte så länge sedan man röjde där senast och då fick riset ligga kvar. Jag kan bara hoppas att de här grövre buskarna blir bortforslade, för det såg inte särskilt roligt ut nu. Det fanns dock en del orörda ställen med fin skog.

Längre fram i höjd med badplatsen pågick avverkning och enstaka träd hade sparats. Jag tog en del foton av detta också men dem ska jag använda i ett annat sammanhang som kan tänkas handla om innan, då och efter.

Nu lämnade jag skogen och kom att gå förbi en en malva på rymmen.

Sen hamnade jag ute på ängen intill Strandgården. Vad jag förstår kommer det byggas där inom en snar framtid. Det fanns rönnar med bär men rönnbär brukar man få se intill leda när hösten kommer, så jag valde att tona ner dem och ta ett foto av laven på grenen istället.

Vid Strandgården hittade jag en del klätterväxter. Det här är väl klematis.

Och det tror jag är vildvin eller rådhusvin.

Bland äppelträden fanns även färglada buskar. Vilken art detta är vet jag inte men någon slags lönn är det i alla fall.
En riktigt praktfull kanadensisk hagtornsbuske stod intill vägen mellan apoteket och Spesse.

Intill den hade en ek börjat prova höstkollektionen av färger.
Så var jag vid affären, handlade med pensionärsrabatt och kunde knalla hemåt igen. Den gröna bärfisen jag såg senast jag var till affären fanns kvar på samma buske.

söndag 18 september 2016

Den är nog här nu


Kameran fick hänga med till affären. Tanken bakom det beslutet var att försöka fånga tecken på höstens ankomst. Skulle jag se något höstlig, skulle det också hamna på bild!

Mycket snart stod jag framför en nyponbuske, vilken lånat solljusets flammande färger.
Strax intill glödde det i en rönn.
Det mesta av mjölkörtens frön hade flugit iväg. Kvar stod stammen med krulliga, tomma fröskidor.

En örnbräken hade fått på sig höstkläderna.

Även rönnens blad lyste höströda.
Ekarna har ännu sina gröna löv kvar men då och få faller ett moget ollon. Ett var nära att träffa mig.
Kottarna på granarna börjar förbereda sig för vintern.

Asparna är i full färd med att byta färg.
Jag såg en del insekter också, främst flugor, getingar och så den här gröna bärfisen.
Framme vid affären finns tallar avsedda för parker. De hade också fått ordning på sina kottar!
Allt detta såg jag på väg till affären och det fick jag sen njuta av en gång till på vägen hem. Till och med bärfisen satt kvar!

tisdag 13 september 2016

En helg då jag hade hyrt bil


Infallet kom hastigt på. Det var väderprognosen som satte igång det hela. Natten mellan fredag och lördag skulle bli i stort sett molnfri. Söndagen solig och knappt någon vind. Det som då for in i min skalle handlade om att lyssna efter kronhjortar, försöka få till ett foto av vintergatan och om det så ville sig även norrsken. Fanns det någon ork kvar på söndagen skulle jag fara iväg på fiske. Fastän det var kort varsel fick jag tag på en hyrbil. Den var spritt ny och hade inte gått många mil. Inte ens efter att jag hade haft den över helgen hade vägmätaren kommit upp över 1000km. 

Enligt planerna var det tidig uppstigning och därefter ut på efternatten för att ägna mig åt lyssning och stjärnskådande. Redan här spårade planen ur. Väckarklockan har genom åren begåvats med många alternativa väckningstider. Jag trodde jag valde att bli purrad kl 2 men någonstans hade jag jag tryckt fel i programmeringen så den tidiga uppstigningen skedde först en timme senare. Det medförde att himlen hade börjat ljusna och stjärnorna blev inte aktuella. 

De brunstiga kronhjortarna hördes inte av, så troligen hade de redan hunnit stöka av det besväret och plikten mot artens fortbestånd. I och med att klockan lurade mig föll den ursprungliga planen och när även hjortarna hade fått sitt gjort blev jag tvungen att improvisera. Kanske gick det att få till några foton av gryningen vid Sjöholm? Försöka duger och dit for jag. Himlen hade börjat ljusna i öster även om det skulle dröja ett par timmar till solen kom upp.

Ute på Näsnaren simmade gott om sjöfågel.

Det var en del oro bland gässen. Flockar kom och landade medan andra flög upp.




Med tiden lugnade det sig och gässen simmade runt på lång rad eller i grupper.




Över vattnet var det inte så mycket dimmor men däremot inne över åkrar och vassarna.
Gryningen var på väg mot soluppgång och sekunderna innan solen blev synlig, gav himlen sjön den här färgen.
När så solen var uppe for jag till viltvattnet vid Östra Vingåker. Där var det mera dimma och inne i den gick en råget med kid.
Så blev det söndag och resa till Skysjön. Nu hade jag två mål. Fotografera lommar om de fanns kvar och fånga regnbågar. Fotograferandet gick bra. Fåglarna är vana vid att ha en massa knäppgökar av min kaliber omkring sig och tog det med ro. Nu var det meningen att jag också skulle ägna mig åt det där med ro och nog fick jag det men fisket gick trögt. Två regnbågar blev det. De här fotona och några till fick jag med mig på köpet.





Idag blev bilen återlämnad. När det var gjort plockade jag fram kameran och plåtade en rad lindar.

Därefter hemsöktes stadsparken. En vacker lilja fick finna sig i att bli porträtterad.

Det finns en del vatten i parken. Växterna kring dammen bevattnades just då och det blev en del stänk även ut i den.






En av parkens lindar hade en guldfärgad kvist i kronan.
Självfallet fanns det en fontän igång.

Det finns gott om kajor i stan och en hade lämnat en liten fjäder på ett strå.
Det var dags att knalla vidare och då kom jag att passera en fin fruktträdgård. De här äpplena förefaller ha undkommit såväl äppelvecklare och frostfjärilar som rönnbärsmal.

Så var jag åter i vardagen igen men fotona på lommarna blev helgens behållning.